Känsligt när byggnader måste säljas

Församlingar och pastorat behöver skära ner på kostnaderna. Fastigheter utgör den näst största, 23 procent. Lokalförsörjningsplanen ska hjälpa dem att få koll på hur mycket deras fastigheter kostar, hur mycket de utnyttjas och vilka som behövs till den framtida verksamheten.

Planen ska bland annat relatera till församlingsinstruktionen och samordnas med församlingens övriga långsiktiga verksamhetsplanering. Den ska sträcka sig minst tio år framåt och uppdateras varje mandatperiod.

Skövde pastorat är en av få församlingar och pastorat som redan är klara. Pastoratet påbörjade en fastighetsutredning redan 2015, efter att en kyrka fått vattenskador, och var förberett när det blev dags för lokalförsörjningsplanen.

– Vi hade redan en utredningsgrupp med medarbetare och förtroendevalda som arbetat med de här frågorna, säger Eva Elfwering, diakon, enhetschef och processledare för lokalförsörjningsplanen.

En kontakt med kommunen var upprättad sedan tidigare för att följa den planerade utvecklingen i området. I väntan på vägledningsmaterialet från nationell nivå, som kom först i slutet av 2019, uppdaterade pastoratet församlingsinstruktionen och gjorde andra förberedelser.

– När materialet kom var det omfattande och inte helt enkelt att överblicka. Vi började med att skaffa oss en uppfattning om vad vi behövde få fram och att göra en tidsplan.

Sedan var det bara att arbeta på. I höstas var lokalförsörjningsplanen klar och antogs av kyrkofullmäktige.

– Det vi gjort är en prioriteringsordning över fastigheter vi vill hantera, som vi kan se som övertaliga både i närtid och framöver. Sedan får besluten om vad som ska göras fattas separat efter hand. 

Har du några tips till dem som inte riktigt kommit i gång ännu?

– Eftersom det finns ett förslag på upplägg tyckte vi det var bra att utgå från de rubrikerna. Men det gäller att sätta ambitionsnivån i paritet till förutsättningarna som råder.

– Vi hade sett exempel från församlingar som var klara först, som hade räknat väldigt noga och redovisat många siffror. Det är ett sätt att göra det på men vi ville inte begrava oss i det den här gången utan skaffa oss en överblick.

– Det här dokumentet ska ju uppdateras regelbundet. Vi kommer behöva ändra och lägga till. Vår ekonomiska prognos har redan uppdaterats flera gånger sedan vår första fastighetsutredning. Omvärlden kan förändras snabbt. Ett tips är att ha nära kontakt med kommunen.

Vad är viktigast att tänka på?   

– Dialogen är väldigt viktig. Det här är ett stort projekt och för många är det nya tankar. Man får vara lite varlig i samtalen och låta processen ta sin tid. Så att besluten som fattas är väl förankrade. Det blev också tydligt för oss att vi måste arbeta mycket mer strategiskt med vår personal- och kompetensförsörjning, säger Eva Elfwering.

I Västerås stift finns allt från församlingar som inte har börjat ännu till dem som nästan är klara. Ingen är helt klar.

– Jag tror att färre än hälften av våra församlingar och pastorat kommer vara klara till årsskiftet. De flesta ligger nog i en ganska tidig fas, där de börjat fundera över hur de ska göra det här och kanske tagit fram analyser av byggnaderna och verksamhetens behov, säger stiftsingenjör Johan Stråhle. 

Han tror att arbetet med lokalförsörjningsplanen har känts stort och svåröverstigligt för många. 

– Vägledningsmaterialet från kyrkokansliet är ganska omfattande och ibland avskräckande. Vi har försökt att avdramatisera processen och materialet för att ta bort den tröskeln.

Coronapandemin har också gjort att processen dragit ut på tiden för många.

Johan Stråhle ser dock inget stort problem med om församlingarna inte är klara vid årsskiftet. Det finns inget måste.

– Lokalförsörjningsplanen ska ligga till grund för ett långsiktigt arbete. Det är bättre att den blir genomarbetad än klar ett visst datum.

Situationen ser liknande ut i många stift. De flesta församlingar och pastorat har kommit i gång, men alla tros inte hinna klart till årsskiftet. Hittills är 13 enheter klara, men fler väntas efter nästa kyrkofullmäktige i vår.

Tanums pastorat är i början av processen. Det håller på att samla in statistik om saker som utnyttjandegrad och kostnader.

– Nästa steg, att analysera vad vi ska göra med informationen och hur vi ska prioritera, är svårare, säger kyrkoherde Madeleine Myrström Kamb som också betonar vikten av dialog.

– Det här är känsliga frågor. Vi är ett stort pastorat där man vill behålla lokala identiteter och församlingshem.

– Flera av dem byggdes på 60- och 70-talet av ideella krafter och skänkta medel. De som är aktiva nu minns hur mor- och farföräldrar hjälpte till. När kyrkan plötsligt säger: vi kan inte förvalta den här gåvan längre, då väcker det starka känslor.

Därför kan det vara svårt att göra en korrekt omvärldsanalys, ibland kan det bli lite önsketänkande, säger Madeleine Myrström Kamb.

– Om man älskar sin kyrka, sitt församlingshem, bygden och den kyrkliga gemenskapen som kanske var större förr, kan det fördunkla det kollektiva seendet. Därför tar det här tid.
Pastoratet i sin nuvarande form, med sju församlingar, bildades 2018. Det har 56 byggnader varav 15 kyrkor. Redan nu vet man att alla fastigheter inte utnyttjas till den grad att kostnaderna för dem kan motiveras.

– Mycket handlar om att våga prata om de här frågorna. På ett ganska frimodigt sätt kan vi göra det nu utan att det väcker de här känslostormarna internt. Att kommunicera till den breda allmänheten är nästa steg efter att beslut tagits. 

Nu håller pastoratet på att öva på tanken att samverka mellan församlingarna och att åka till varandras kyrkor.

– Vissa ligger bara några kilometer ifrån varandra. Vi tränar på att släppa ifrån och omfamna varandras fastigheter, eftersom vi kommer behöva prioritera.

Målet är att bli klar med lokalförsörjningsplanen till årsskiftet. Men pastoratet kan behöva göra en avyttring innan dess, för ekonomins skull.

– Vi borde ha jobbat med de här frågorna för länge sedan. Men när det gäller avyttringar har man haft en tendens att vänta för att låta kommande kyrkofullmäktige ta besluten, säger Madeleinde Myrström Kamb.

Lerums församling har anlitat ett externt företag till lokalförsörjningsplanen. Kyrkoherde Esbjörn Särdquist ser både fördelar och risker med det. Själv har han varit i församlingen ett år och beslutet fattades innan dess.

– Fördelen är möjligheten till ett mer djupgående och omfattande arbete än vi själva kunnat göra, vilket i viss mening ger större precision, säger Esbjörn Särdquist. 

– Samtidigt finns en risk att man överarbetar och att man hamnar lite snett. Det väsentliga är ju att vi som församling vet vad vi behöver till den verksamhet vi vill ha.

I ett första utkast av kyrkofullmäktige sattes endast allmänna mål gällande miljö, effektivitet och teknik upp för lokalförsörjningen. Något som senare omarbetades.

– De sakerna är jätteviktiga, men nu har vi lagt till mål om att lokalerna ska fungera till att utveckla vårt gudstjänstliv och vara optimala för undervisning, diakoni och mission. Det är viktigt att framför allt det är utmejslat i målen.

Inom församlingen har åsikterna kring fastigheterna skilt sig åt genom åren, berättar Esbjörn Särdquist.

– Därför är lokalförsörjningsplanen ett välgörande redskap för oss och det känns bra med ett företag som gör ett gediget arbete. Nu är det viktigt att vi inte bildar oss en uppfattning om vad som behöver göras innan arbetet är klart.

Cristina Grenholm är kyrkosekreterare och ordförande i styrgruppen för lokalförsörjningsplanen. Hon är inte så bekymrad över att många församlingar och pastorat inte har kommit så långt med lokalförsörjningsplanerna ännu.

– Önskemålet är naturligtvis att de är på plats vid årsskiftet, det är därför man har fattat beslut om det. Men det viktiga är att alla kommer i gång och får in arbetet i sina rutiner.

– Alla måste göra en lokalförsörjningsplan. Min uppfattning utifrån informationen jag har är ändå att de flesta har påbörjat arbetet, och vi har mer än ett halvår kvar.