Krönika: Olyckligt att kyrkan ska lägga tid på denna frågeställning

Det som någon uppfattar som en Hollywoodifiering av Svenska kyrkans ritual, upplevs av andra som ett utslag av delaktighet där människor själva är med och utformar sin vigsel. Foto: Mikael M Johansson, Getty Images

"Världen står i brand - är det då brudöverlämning kyrkan ska debattera igen?" frågar sig Jonas Eek i en krönika.

Inför höstens kyrkomöte har en motion inkommit som föreslår att nationell nivå arbetar fram riktlinjer för att motverka brudöverlämning vid vigslar i Svenska kyrkan.

 Kyrkomötesledamöterna Sara Waldenfors och Jesper Eneroth (S) menar att brudöverlämning går emot Svenska kyrkans människosyn och äktenskapssyn. Motionärerna får stöd av somligapräster (Allt vi gör i vigselgudstjänsten är på riktigt | kyrkanstidning.se 9/8).

Detta är verkligen en repris. Senast debatten var i gång var i samband med kronprinsessan Victorias bröllop 2010. Också då var det en del som ifrågasatte att pappan leder sin dotter in i kyrkan. Är det bra eller dåligt, en tradition eller ett otyg?

Man kan naturligtvis ha tusen åsikter om fenomenet. Där någon ser en patriarkal kvarleva, upptäcker någon annan en varm ömhetsbetygelse. Det som någon uppfattar som en Hollywoodifiering av Svenska kyrkans ritual, upplevs av andra som ett utslag av delaktighet där människor själva är med och utformar sin vigsel.

Att tycka olika är i sin ordning. Att göra på lite olika sätt är heller inte farligt. Sådan mångfald är odramatisk. Men, som så ofta, provocerar mångfald. Krafterna som eftersträvar enhetlighet och likriktning är starka, även om en-och samma-mall-företrädarna kan uppträda i skilda kläder. 

Ändå var det förvånande att just den här debatten skulle komma att repriseras efter nästan 15 år. Man kan undra vad det står för. Saknas nya idéer?

Önskar man påminna om gamla konfliktlinjer? Eller är det kanske ett uttryck för allmän klåfingrighet? 

Oavsett vilket är det olyckligt att Svenska kyrkan ska ägna tid, kraft och resurser åt denna frågeställning. Alldeles särskilt just nu. Världen står i brand – är det då detta kyrkan ägnar sig åt? Det skjuts och sprängs på våra gator och kyrkans medarbetare går inte sällan på knäna mitt i kriserna – är det här i kyrkomötet ska lägga dyrbar diskussionstid? Mycket i den kyrkliga statistiken faller fritt – är det då läge att börja förbjuda önskningarna från några av dem som trots allt hittar till kyrkans gudstjänster?

Höstens kyrkomöte har temat ”Kyrkan i det offentliga rummet”. Om så kallad brudöverlämning skulle hamna i fokus i ett sådant kyrkomöte vore det parodiskt, på gränsen till stötande. Det vilar ett ansvar på kyrkans förtroendevalda att motionera om väsentligheter.

Förra gången frågan var aktuell berörde jag, under rubriken Kyrkan talar envist om fel saker (KT 19/5 2010), den typiska inomkyrkliga önskan att uppfostra människor; en önskan parad med misstron mot att människor är vuxna nog att fatta egna välgrundade beslut. Det är en olycklig signal som sänds när kyrkan, i stället för öppenhet och nyfikenhet, bemöter myndiga människor med makt: ”Fattar inte kyrkan att människor går in i kyrkans ritualer och gör dem till sina och att detta just är poängen. Människor ska känna igen sig själva i våra rum och riter. Vi måste hjälpas åt att försöka översätta deras längtan efter en meningsfull dag till vår kontext. Därmed utvecklas människor och därmed utvecklas våra riter. Låt oss upphöra med att envist försöka uppfostra människor till en enda legitim tolkning. Det andas knappast evangelisk frihet.”

Det finns all anledning att se upp när människor skriker på förbud. Alldeles särskilt i en evangelisk kyrka och dessutom i en uppenbart perifer frågeställning. ”Adiafora”, sa Luther. ”Bagateller”, förtydligar Bull.

 

Jonas Eek, 

Domprost i Stockholm
 

Jonas Eek

Prenumerera på Nyhetsbrev

13 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Lena
Tack Jonas! Jag kan bara be och hoppas att dessa perifera motioner inte skymmer Svenska kyrkans eget samtal om vår plats i det offentliga rummet. Kyrkans kallelse och roll i det offentliga rummet behöver givetvis samtalas om, men en tydlig tendens är att det samtalas och debatteras mycket men det görs desto mindre. Församlingen är kyrkans grund och det är här som Kyrkans är kallad att verka i det offentliga rummet. Den symbolpolitik som falanger inom socialdemokraterna bedriver hör inte hemma i kyrkomötet. Jag röstade själv på detta parti i riksdagsvalet, men skulle aldrig rösta på socialdemokraterna i Kyrkomötet. Ännu en gång kommer en socialdemokratisk motion och grumlar den så viktiga frågan som Kyrkans kallelse i det offentliga rummet.
Anna
… och om frågan alls skulle dryftas hörde den hemma hos biskoparna / biskopsmötet, som vid andra pastorala frågor, inte kyrkomötet.
Inget olyckligt med att ifrågasätta
Att det smyger sig in traditioner som inte är enligt vår kyrkoordning är inte den vägen vi ska utvecklas som kyrka. Inte när samtidigt det sänder signaler som att både Hollywood och en kvinnas underkastelse en man ska vara så tydligt provocerande, även för oss män!
Leif Nordlander, vik kyrkoherde Götene pastorat
Så bra krönika!
Kjell-Åke Lanestam
Klåfingriga politiker som medvetet glömt bort att kyrkan skilts från staten. Bedrövligt, totalt bortkastad tid. Fokusera i stället på miljön utanför kyrkorummet. Där finns nöden som påkallar hjälp, där ingen tid är bortkastad. Gå med plakaten och marknadsför kyrkans tjänster till förmån bl.a för den dagens ungdom som behöver allt stöd och vägvisning. Kjell-Åke
Mathilda
Tack Jonas Eek för ditt inlägg! Jag vet inte hur många gånger i mitt kyrkliga arbetsliv jag suttit vid kafferaster och dyl, och hört sådana dömanden om hur hemskt det är med brudöverlämning och hur man som präst haft fullt sjå med att "upplysa" människor om detta och att de därmed inte förstår sitt eget bästa. Men prästen vet och kan. Jag tycker att frågan därför snarare kan bli en sorts maktdemonstration från kyrkans sida. Sådant har det hållits på med så det räcker! Vad sägs om att bara möta människor öppet och nyfiket och lägga fokus på att genomföra ett gott möte med tillit och glädje inför den förestående vigseln!?! Många präster arbetar redan så, tack & lov!!
BGOL
Klockrent! Tänk om Kristus kommer åter mitt under kyrkomötet när man har denna punkt på sin dagordning.....! Nog hade han förväntat sig något annat av sin kyrka efter 2000 år?
Ingegerd Johansson
Tack, Jonas Eek, för en mycket bra krönika. Jag får erkänna att jag faktiskt njöt av orden "Låt oss upphöra med att envist försöka uppfostra människor till en enda legitim tolkning". Ja, det finns faktiskt många betydligt viktigare saker för nomineringsgrupperna att behandla i kyrkomötet.
KBä
Tack! Välformulerat.
Erik
Tack Jonas!