Ny studie: Så har kyrkan ställt in och om under pandemin

Direktsänd gudstjänst i S:ta Clara kyrka i Stockholm. Att sända och spela in gudstjänster digitalt har blivit vardag sedan pandemins början. Foto: Mikael M Johansson

Gudstjänstlivet har till stor del ställts om och blivit digitalt under pandemin. Men andra delar av kyrkans verksamhet, som själavård och mötesplatser, har ställts in. Det visar en rapport från forskningsenheten.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Direktsänd gudstjänst i S:ta Clara kyrka i Stockholm. Att sända och spela in gudstjänster digitalt har blivit vardag sedan pandemins början. Foto: Mikael M Johansson

– Den digitala omställningen kräver mycket arbetsresurser och när man behöver prioritera i församlingarna är det kanske lättare att prioritera bort gruppverksamheten än gudstjänsterna som är så centrala, säger Sara Fransson, en av tre forskare som arbetat med studien.

Framför allt är det mötesplatser som språkkaféer, bibelstudiegrupper, söndagsskolor, syföreningar och kyrkfika som ställts in.

– Det kan kanske handla om att sådana mötesplatser kräver en annan typ av plattform än Facebook och Youtube. Man kan ha varit begränsad i de kanaler man haft redan innan pandemin och inte tänkt på att man kan skicka ut en teams-länk till kyrkfika efter gudstjänsten.

Andelen församlingar i procent som erbjudit digitala gudstjänster och andakter har ökat kraftigt sedan pandemins början.

Studien som gjorts av Svenska kyrkans forskningsenhet beskriver omställningen under pandemins första våg. Den baseras på två enkäter som besvarats av 252 respektive 290 kyrkoherdar under försommaren och tidig höst 2020.

Den stora digitala omställningen har skett inom gudstjänstlivet. Efter våren hade sju gånger fler församlingar än tidigare använt någon form av digital lösning för gudstjänster och andakter. Omställningen av annan verksamhet har varit mer blygsam. Åtta av tio församlingar uppger att verksamhet har ställts in.

Församlingar i städer har haft fler digitala gudstjänster än landsbygdsförsamlingarna. En förklaring är att man på många håll på landet kunnat fortsätta mötas, utomhus eller inomhus, utan att överskrida den 50-gräns som då var aktuell.

– Vi har inte undersökt det, men många äldre bor och firar gudstjänst på landsbygden och det är också de äldre församlingarna ser att de främst exkluderar med det digitala arbetet. Så det kan också vara en förklaring till varför man valt att inte ställa om.

Kyrkoherdens egen erfarenhet av det digitala har också spelat roll i omställningen. En fjärdedel av kyrkoherdarna har inte erbjudit digital själavård på grund av osäkerhet kring datasäkerheten.

Den stora digitala omställningen har skett inom gudstjänstlivet visar två enkäter som besvarades av sammanlagt 542 kyrkoherdar. På bilden Magnus Persson i S:ta Clara kyrka vid en livesänd gudstjänst under EFS vinterkonferens. Foto: Mikael M Johansson

– Där finns en stor könsskillnad. Kvinnorna använder sociala medier mer privat, vilket är motsvarande mönster som finns i befolkningen i stort. Det är också kvinnorna som i högre utsträckning lyckats upprätthålla kontakten med människor genom en omställning till digital själavård.

Tanken med de digitala gudstjänsterna var från början att erbjuda ett alternativ till de som brukar gå i kyrkan, men åtta av tio kyrkoherdar uppger att de nått fler och nya personer genom de digitala gudstjänsterna.

– Vi vet sedan tidigare forskning att allt färre i yngre generationer, deltar i lokala gudstjänster, trots att intresset för religion är stort. Vi kan inte visa det i rapporten men det kan vara för bland annat den här målgruppen som kyrkan sänkt sina trösklar genom digital närvaro.

– Det kanske också handlar om ”hemlängtare”, personer som flyttat från sin hembygd men nu kan återvända för att delta i gudstjänsten i den kyrka där man konfirmerats eller gift sig.

Sara Fransson säger att det genom undersökningen blivit tydligt att församlingarna ser den digitala närvaron som ett komplement, inte en ersättning, för den lokala verksamheten. En kamera har ställts upp och gudstjänsten har blivit mer av en föreställning än en gemenskap. Deltagarna har mest synts genom gilla-markeringar eller glada tillrop i kommentarerna och kyrkoherdarna vittnar om att fokuset på deras roll som liturg blivit större.

– Vi ser att kyrkoherdarna gjort omställningen för att skapa gemenskap när vi inte kan träffas. Men om det också innebär att vi vill kunna höra varandra när vi ber och sjunger så blir det en diskrepans mellan det man vill göra och det man gör.

Runt 70 procent vill fortsätta med det digitala i någon form även efter pandemin. Men samtidigt var det många som slutade när det under sommaren blev möjligt att återvända till kyrkorna. Det menar Sara Fransson ställer frågor om hur Svenska kyrkan efter pandemin ska se på sin digitala närvaro.

 

Arbetet bland unga har ställts om mest, visar undersökningen. För att kunna fortsätta det digitala arbetet behövs bättre infrastruktur och mer teologisk reflektion, säger kyrkoherdarna.

– Det här kan vara den första kontakten som gör att man sedan går till den lokala kyrkan, med det kan också finnas de som av olika anledningar bara vill eller kan vara del av den digitala kyrkan.

Vilka delar av verksamheten som i framtiden kan vara digitala och hur det påverkar tro och församlingsgemenskap är något som behöver undersökas ur fler perspektiv, säger Sara Fransson. Men efter nästan ett år med digitala komplement kan vi vänta oss att människors förväntningar på kyrkan har förändrats.

– Det finns ett skriande behov att titta på hur människors relation till och förväntningar på kyrkan har förändrats under pandemin, men det tar lite längre tid att undersöka människorna bakom skärmen än de som jobbar i kyrkan.