Kyrkostatistik: Kyrkan ställde både in och om under 2020

– Gudstjänster är det som tydligast ställts om under året. Församlingarna har haft ett tydligt fokus på att fortsätta hålla huvudgudstjänster, säger Pernilla Jonsson, forsknings- och analyschef på kyrkokansliet.

Totalt minskade antalet gudstjänster med 20 procent från 2019. Huvudgudstjänsterna minskade med 16 procent och andra gudstjänster med 25 procent.

– Vi vet inte hur stor andel som varit digitala. Men till skillnad från i många andra länder så har det gått att hålla fysiska gudstjänster här hela 2020.

En enkätstudie, Svenska kyrkan online, visar att tolv procent av församlingarna som svarade hade erbjudit någon form av digital gudstjänst eller andakt före våren 2020. Efter våren, och den första coronavågen, hade andelen ökat till 84 procent.

Kyrkliga handlingar, dop, konfirmationer, vigslar och begravningar, minskade med 13 procent. Att minskningen inte blev högre beror på att konfirmationsgudstjänster och -mässor ökade med nästan 30 procent, trots att konfirmanderna minskade med tio procent. Coronarestriktioner gjorde att konfirmanderna delades in i mindre grupper.

– Att minska antalet deltagare och i stället ha fler gudstjänster är ett av sätten som församlingarna har mött pandemin på. Andra är att ha gudstjänst utomhus, komplettera med digitala gudstjänster eller att ställa in.

Antalet gudstjänstbesök under 2020 kommer inte att redovisas i Svenska kyrkans statistikdatabas, för första gången sedan 1970-talet. Deltagarbegränsningar och
de digitala gudstjänsterna har gjort att statistiken inte är jämförbar med tidigare års.

– Det är för många äpplen, päron och rödbetor i vår fruktkorg. Församlingarna har rapporterat in digitalt deltagande på olika sätt, vissa har inte gjort det alls.

Kyrkokansliet gick förra våren ut med instruktioner om hur digitala gudstjänstbesök skulle rapporteras in, i ett försök att göra statistiken jämförbar med den vid fysiska gudstjänster. Men alla nåddes inte av informationen och det är svårt att mäta digitalt deltagande. Kyrkokansliet har ändrat sina instruktioner under årets gång.

Svårigheterna har lett till att kyrkostyrelsen beslutat att föra in två nya kategorier i verksamhetsstatistiken: digital gudstjänst och digital konsert.

– Vi har sett att intresset för digitala format är stort och i en av våra studier uppgav nästan 70 procent av kyrkoherdarna som svarade att de vill fortsätta med det digitala även efter pandemin.

Det som ska mätas i de nya kategorierna är hur många som börjat titta. Facebook mäter antalet unika tresekundersvisningar. Youtube och Vimeo mäter hur många gånger en video startats.

Många tittar bara några sekunder. Vad kommer statistiken kunna säga?

– Den kommer säga hur många som gläntar på kyrkporten. Det är viktigt att även fundera över vad vi ger dem som bara kollar in i några sekunder. Vi kommer också göra kompletterande studier.

Trots att besöksstatistiken inte är tillförlitlig har kyrkokansliet sammanställt siffror utifrån det som rapporterats in. Totalt blev det 8,1 miljoner gudstjänstbesök. 2019 rapporterades 13,2 miljoner gudstjänstbesök in.

– Siffran säger inget om det totala gudstjänstdeltagandet 2020. Men inget tyder på en överrapportering av deltagare utan snarare på att vi missat digitala deltagare.

Kyrkokansliet ska göra en fördjupande studie där inrapporterad statistik analyseras med hjälp av andra källor.

– I en enkätstudie uppgav 54 procent av kyrkoherdarna som svarade att de kommit i kontakt med nya grupper genom digitala gudstjänster. Det visar att vi når nya målgrupper.

Konserter och musikgudstjänster minskade kraftigt under året. Men en del ställdes om. I julas gjorde kyrkan till exempel en nationell satsning på digitala advents- och julkonserter.

Dag Tuvelius, kommunikatör på kyrkokansliet, har studerat tittarbeteendet.

– Den ena insikten är att vi når många fler, tröskeln för att delta är lägre. Den andra är att beteendet är helt annorlunda på webben. Man är inne en kortare tid och går in och ut som det passar.

Julkonserterna nådde närmare 1,6 miljoner människor enbart på Facebook, som såg tre sekunder eller mer.

– Vi lät ett utomstående företag göra en mätning av julkonserterna. De tyckte att resultatet nästan var galet bra. Både den genomsnittliga tittartiden och antalet som delat konserterna på sociala medier. Det är saker vi som kyrka måste lära oss att värdera.

Dag Tuvelius ser flera lärdomar att dra av tittarbeteendet.

– Många lämnar efter de första 30 sekunderna. Då är det viktigt att de är bra, och visar vad som kommer. Man kan inte börja med lång klockringning. Vi ser även att vi kan göra kortare grejer. Det här är helt nya möjligheter och vi är bara i början.

Pernilla Jonsson säger att den största förändringen under pandemiåret är minskningen av insamlade medel. Insamlade medel från främst syföreningar, men även andra arbetskretsar, minskade med över 80 procent. Övriga insamlade medel (exklusive kollekter) med 40 procent.

– Det är ett enormt tapp. Jag kan tänka mig att mycket av den verksamhet som finansierats av de här medlen inte kommer att vara möjlig nu.

Besökare på den öppna vuxenverksamheten minskade med 45 procent.

– Vi vet till exempel att många soppluncher och språkcaféer ställts in. Det har varit svårt att göra formerna smittsäkra och många ideella som brukar bedriva verksamheterna är äldre och själva i riskgrupp.

– Den öppna gemensamhetsskapande vuxenverksamheten vänder sig i stor utsträckning också till grupper som har högre sannolikhet att stå i digitalt utanförskap, som äldre och nyanlända. De har drabbats extra hårt.

Den regelbundna vuxenverksamheten minskade också, men inte lika mycket.

– Den har varit lättare att digitalisera eller hålla igång på annat sätt, utomhus till exempel, då det är samma deltagare varje vecka.

Barnverksamheten följer samma mönster, den öppna verksamheten minskade mer än den regelbundna, men tappen är ännu större.

– Barn har blivit dubbelt utsatta. Dels har mycket barnverksamhet i hela samhället ställts in och dels har barn varit extra utsatta i hemmen utan verksamheter utanför familjen.

– Vi vet att det är viktigt för kyrkan att möta barn då det är en viktig väg in i församlingslivet. Därför måste vi försöka jobba framåt så att det här inte blir bestående.

Sett till statistiken, har kyrkan ställt om eller ställt in?

– Till stora delar ser vi att vi har ställt om. När det gäller gudstjänster till exempel. Musik och annan kulturverksamhet, där har vi däremot ställt in. Givetvis har verksamhet riktad till barn och vuxna också ställts in, men mycket har ställts om.

– Det är viktigt att komma ihåg att pandemin inneburit omställningar som inte fångats av statistiken. Församlingarna har gjort massa nya satsningar som inte gått att föra in i de vanliga kategorierna. Till exempel öppna kyrkor, matleveranser och digitala aktiviteter.