Kyrkokansliet: Okunskap bakom kritiken

– Vi har ställt en inbjudan till ambassadören för samtal. Så har vi alltid haft det med tidigare israeliska ambassadörer, därför är vi lite förvånade över att han inte har besvarat våra inbjudningar, säger Erik Lysén, internationell chef på kyrkokansliet.

Att ambassadör Ilan Ben-Dov kallat Svenska kyrkan för anti-israelisk och fientlig tror Erik Lysén beror på okunskap.

– Jag tänker att han är oinformerad. Skulle vi få till en djupare dialogkontakt så skulle vi på djupet kunna berätta om Svenska kyrkans närvaro i regionen. Tittar man på Svenska teologiska institutets (STI) kurser så ser att de handlar om judisk-kristen dialog och dialog mellan olika grupper i Jerusalem.

– Men vi gör ingen hemlighet av att vi tror på folkrättsligt framförhandlade fredslösningar och det är en tvåstatslösning som gäller. Om vi ska kunna få till en lösning på konflikten så måste israeler och palestinier kunna leva sida vid sida inom internationellt erkända gränser. Men för att vi ska kunna komma dit måste folkrätten råda. Det är inte en kontroversiell hållning, den delas av svenska regeringar, EU och stora delar av det internationella samfundet.

Ambassadör Ilan Ben-Dov uttrycker även kritik mot Svenska kyrkans studieresor till Israel och Palestina, bland annat en resa för journalister. Han kallar dem ensidiga. En bild som inte delas av Erik Lysén.

– Under resan träffar vi företrädare för både den palestinska och den israeliska sidan. Vi är måna om att deltagarna ska förstå, och kunna sätta sig in i det
israeliska perspektivet: Hur reagerar till exempel israeler på raketbeskjutningar? Det är perspektiv vi alltid har med.

Varför tror du att ambassadör Ben-Dov har fått bilden av Svenska kyrkans ledning som hatisk och fientlig då?

– Jag tror att han kanske tolkar vår kritik mot ockupationen eller mot nya bosättningsprojekt på palestinskt territorium som fientligt och anti-israeliskt. Men vi är tydliga med att vi alltid utgår från det folkrättsliga perspektivet.

– De senaste åren har motståndet mot det förhållningssättet trappats upp. Israeliska fredsorganisationer har svårare att verka i Israel idag, än för 10–15 år sedan. På samma sätt tolkar jag det när man angriper Svenska kyrkan för vår hållning. Vi märker att angreppen har blivit mer intensiva under de senaste fem åren.

Har det funnits, utifrån den israeliska kritiken, skäl för Svenska kyrkan att fundera kring sina formuleringar och sin retorik när det kommer till Israel?

– Jag uppfattar att vi är tydliga i att vår hållning hela tiden grundar sig i folkrätten. Sedan måste man vara på sin vakt så att inte konflikten tas som intäkt för att sprida stereotyper eller fördomar om den andre: Det kan ske att man i Sverige känner att konflikten är så orättvis att man börjar omge sig med islamofoba eller antisemitiska tankebilder. Det måste vi alla vara med och motverka.

– Det är viktigt för Svenska kyrkan att visa att vi verkligen vill ha en dialog med Israel. Vi är medvetna om att vi kanske inte landar i samma slutsatser. Men genom dialog kan vi förstå varandras bevekelsegrunder, vilket är viktigt.