– Jag är förvånad över att både regeringen och kyrkostyrelsens arbetsutskott anser det rimligt att en genomsnittlig tolvåring förmår fatta beslut om just sin juridiska könstillhörighet, när det är så många beslut som är svåra i just tonåren, säger Olle Reichenberg.
– Det här är en viktig fråga och arbetsutskottet anser att det inte finns något att invända mot förslaget. Det är viktigt att bejaka barns könsidentitet, vi följer helt enkelt barnens rätt enligt FN:s barnkonvention, säger Wanja Lundby Wedin, förste vice ordförande i kyrkostyrelsen och socialdemokrat.
Svenska kyrkan, som var en av remissinstanserna, trycker i sitt svar på behovet av samtalsstöd för den som vill ändra sitt kön juridiskt.
– De här fyra månaderna från det att man har lämnat in sin ansökan tills Skatteverket tar beslut, kan vara en jobbig tid. Det är viktigt att ge ett kvalificerat samtalsstöd till de här barnen, säger Wanja Lundby Wedin, som menar att kyrkan kan spela en roll med tanke på de många barn och ungdomar som Svenska kyrkan möter och den erfarenhet som finns att ge stöd i kriser.
Olle Reichenberg är positiv till tankarna kring samtalsstöd men ändå kritisk till förslaget:
– Det finns säkert en och annan tolvåring som skulle kunna fatta det här beslutet, men det är riskabelt att tro att alla tolvåringar ska kunna ta ett sådant här beslut, även om det är med vårdnadshavares tillstånd. Här tror jag att man gör barnen en björntjänst. Det är oreflekterat, säger Olle Reichenberg.
Regeringens förslag innebär att man skiljer processen för ändring av kön som det framgår av folkbokföringen, från processen för kirurgiska ingrepp. I dag hänger dessa båda ihop i könstillhörighetslagen från 1972. Den som i dag vill ändra kön i folkbokföringen ska vara 18 år och ansöka hos Socialstyrelsens rättsliga råd och det krävs ett läkarintyg.
– Nu tar vi ett viktigt steg på vägen mot en ny modern könstillhörighetslagstiftning som bygger på självbestämmande, säger Märta Stenevi, jämställdhetsminister, i ett pressmeddelande.
Regeringens förslag berör två lagar. Den ena reglerar juridiskt kön och där ska åldersgränsen vara tolv år för den som med sina föräldrars medgivande vill ändra kön i folkbokföringen. Den andra lagen i förslaget handlar om kirurgiska ingrepp – könskorrigering – och där är åldersgränsen 18 år.
I Svenska kyrkans remissvar understryks allvaret i att den grupp unga som vill ändra sitt juridiska kön men inte får vårdnadshavares tillstånd lever i en utsatt situation och också behöver stöd.
Olle Reichenberg reagerade under hösten på att Svenska kyrkan svarade med en spontanremiss på ett förslag om språktest och är kritisk mot att Svenska kyrkan ger remissvar i alltför många samhällsfrågor:
– I grunden ska vi vara försiktiga att inte vara i frågor som inte berör kyrkan. Det kan splittra kyrkan. Vi ska vara en trosgemenskap inte en åsiktsgemenskap, säger Olle Reichenberg.
– Vi är noga med vad vi svarar på, ibland svarar vi även när vi inte har fått en förfrågan eftersom vi har kompetens i frågan. I det här fallet är det givet att svara på förfrågan. I kyrkoordningen fastlås att: ”I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet”. Det har vi särskilt beaktat i vårt remissvar, säger Wanja Lundby Wedin.
