Långa debatter om rasism, demokrati och feminism

– Överlag så var det väldigt bra diskussioner och det var ganska stora och svåra frågor som togs upp, säger Jakob Schwarz, förbundsordförande för Svenska kyrkan unga.

Från torsdag eftermiddag till söndag lunch pågick Svenska kyrkans ungas riksårsmöte i Folkets hus i Hallunda centrum i Botkyrka, söder om Stockholm. 120 ombud diskuterade frågor om demokrati, ekonomi och framtiden. Under riksårsmötet återvaldes Jakob Schwarz till för ytterligare två år

Det som diskuterades längst var en motion från Svenska kyrkans unga i Västerås. I den föreslogs att man inte skulle få vara förtroendevald i Svenska kyrkans unga, som är en demokratisk rörelse, om man samtidigt har förtroendeuppdrag i en organisation som är rasistisk eller diskriminerande – och som exempel på en sådan organisation nämnde motionärerna Sverigedemokraterna.

– Vi lade nog ett par timmar på att diskutera frågan. Sedan avgjordes den i en sluten omröstning, eftersom frågan var känslig. Det bidrog också till att behandlingen av frågan tog tid.

I omröstningen sa riksårsmötet nej till förslaget. Riksårsmötet avslog även en motion från Vallentuna, Stockholms stift, förslaget att Svenska kyrkans unga i sin syftesparagraf ska definiera sig som en antirasistisk och feministisk rörelse också, inte bara som en demokratisk organisation – som i dag. Men också den diskuterades länge.

– Vi diskuterade vad det är att vara en demokratisk organisation, att varje medlem har sin röst och att alla medlemmar har samma värde. Det kommer ur den demokratiska idén och av att ha Kristus i centrum, säger Jakob Schwarz.

Varför sa riksårsmötet nej till motionerna?

– Vi är en inkluderande organisation och en begränsning av valbarheten skulle leda till exklusion av vissa medlemmar, man skulle skapa och en a- och en b-grupp bland medlemmarna. Det ville man inte.

Han menar också att ett ”ja” till den andra motionen skulle kunna ha gjort det svårt att som medlem uppfatta vad skillnaden är mellan att definiera sig som demokratisk och kristen, och att beskriva sig som feministisk och antirasistisk.

– Det kan också göra det svårare för vissa att identifiera sig med organisationen, för dem som hakar upp sig på hur man definierar en ”feministisk organisation”, till exempel. Vi är en kristen organisation, som man ska vara välkommen i oavsett om eller hur man definierar sig som feminist eller antirasist.

Vi är en inkluderande organisation och en begränsning av valbarheten skulle leda till exklusion av vissa medlemmar.
Jakob Schwarz, förbundsordförande

Svenska kyrkans unga antog även ett påverkansdokument. I det föreslagna dokumentet fanns ett krav på att Svenska kyrkans verksamhet ska vara klimatneutral år 2030. Men eftersom Svenska kyrkan redan antagit det målet antogs ett krav på att Svenska kyrkan 2035 ska klimatkompensera motsvarande det dubbla av organisationens utsläpp.

Riksårsmötet ställde sig bakom en motion från Uppsala stift, som föreslog att fler medlemmar under 18 år ska vara med på De ungas kyrkomöte. Där berättar Svenska kyrkans unga för kyrkomötesledamöter hur organisationen ställer sig till aktuella motioner till kyrkomötet.

Styrelsen fick också stöd för att satsa mer på kör- och musikverksamhet och barnarbetet.

Budgeten för de kommande åren fick också stöd. Men den visar på sjunkande intäkter.

– Intäkterna från rikskollekterna vi får sjunker. Det statliga stödet från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, delas av fler organisationer, utan att det totala stödet ökar, så vi får mindre därifrån. Det innebär att vi planerar för nedskärningar, men vi planerar att hantera dem så att vi inte minskar medlemsnyttan, säger Jakob Schwarz.

Svenska kyrkan har i dag omkring 10 900 medlemmar som berättigar till stöd från MUCF. Men Svenska kyrkans unga vill ha fler lokalavdelningar och fler medlemmar.

– Det finns ungdomsgrupper i Svenska kyrkan som inte är med i Svenska kyrkans unga. Vi skulle kunna vara relevanta för fler om vi fick ett större ekonomiskt stöd från Svenska kyrkans nationella nivå. Många andra medlemsorganisationer ger större stöd och erkännande till sina ungdomsorganisationer än vad Svenska kyrkan gör. Vi önskar ett större erkännande, säger Jakob Schwarz.

– Vår utmaning är att inse att vi är en del av ungdomsrörelsen i Svenska kyrkan. Vi måste vara medvetna om det. Så frågan är hur vi kan använda fler kanaler för att nå alla dem som vi vill nå, säger han.