På grund av pandemin försenades förhandlingen mellan facken och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (Skao) och lönerevisionen sköts upp till våren 2021. Uppgifterna om 2020 års löner är därför utan generell löneökning. Trots det ökade lönen något i flera yrkesgrupper. Men inte bland organisterna.
– Utbildningsnivå, kompetens och arbetslivserfarenhet måste naturligtvis också synas i lönerna. Har man en arbetslivserfarenhet måste det också kunna premieras. Även om yngre kommer in med högre ingångslöner måste kyrkan värna om dem som jobbat länge, säger Ewa Lena Kansbod, organist i Sollentuna församling och ombudsman på Kyrkomusikernas riksförbund.
Sten Lycke, biträdande förhandlingschef på Skao, säger att arbetsgivarorganisationen ännu inte har analyserat statistiken helt och därför inte kan veta säkert vilka orsaker som ligger bakom att lönerna ökat inom vissa yrken.
– En orsak kan vara att man har fått nya arbetsuppgifter eller nytt jobb som påverkat lönen. Men tar man bort felmarginalen kan det kanske finnas en viss löneglidning, att vissa utanför revisionen fått sin lön påverkad.
– Bristyrken kan trycka lönen uppåt, men jag hoppas att det även handlar om andra saker än bara högre lön om man byter jobb.
Kyrkoherdarnas löner ökade med två procent mellan 2019 och 2020.
– Vi har inte kollat det än, men det är en stor rörlighet bland kyrkoherdar och har man fått nytt jobb kan det ha påverkat lönen, säger Sten Lycke.
En kyrkoherde tjänar i snitt 60 000 kronor i månaden. Bäst betalt får kyrkoherdarna i Härnösands stift följt av Stockholms stift. I andra yrkeskategorier som diakoner, komministrar och kantorer är lönerna högst i Stockholms och Lunds stift.
Antalet anställda som ingår i statistiken har minskat från 25 412 år 2019 till 25 237 år 2020. Antalet månadsavlönade kyrkogårdsarbetare, säsongsarbetare inräknat, minskade med hela 239 stycken, motsvarande 7 procent.
– När församlingar och pastorat slås ihop och bildar större organisationer ser man samordningsvinster, säger Maria Hansson, ombudsman på Kommunal.
Enligt Maria Hansson handlar det inte om uppsägningar utan om tjänster som inte tillsätts efter pensionsavgångar eller anställda som själva väljer att sluta.
– Tillsvidareanställda kanske inte vill jobba på tre eller fyra kyrkogårdar på det här viset. Då kanske man hellre söker sig till nya arbetsgivare.
De flesta kyrkogårdsarbetarna är mellan 50 och 59 år. Det pågår samtal mellan Skao och Kommunal kring hur yngre ska lockas till yrket.
Antal församlingsdiakoner har minskat från 868 till 824, medan de arbetsledande diakonerna har blivit åtta stycken fler. En församlingsdiakon tjänar i snitt 35 600 kronor vilket är ungefär lika mycket som en socialsekreterare. De arbetsledande diakonerna tjänar drygt 42 000 kronor.
En kantors lön ligger i snitt på 35 600 och en organists på 39 000. Det tycker Nils-Gunnar Karlson, ordförande för Kyrkomusikernas riksförbund, är alldeles för lite.
