När kören hade sin jubileumskonsert var det Charlotte Birgersson som annars jobbar som sång- och körpedagog i Arvika som hoppade in som körledare. Hon är imponerad av körmedlemmarna engagemang och hur ambitiösa de är.
- Det är så roligt att få jobba med kören. De letar hela tiden efter vad de kan bli bättre på. Jag har försökt ge självförtroende och vi peppar varandra till att göra det bästa vi kan och att alla är viktiga för helheten. Vi har jobbat med att sjunga ut och höja självförtroendet.
Kantorn utvisad
- Efteråt sa publiken; vad bra det låter och vad mycket det låter. Koristerna tog plats och många fick sjunga små solopartier.
Kören har ingen fast körledare i skrivande stund då församlingens kantor har utvisats från Sverige. Men det har inte kören låtit sig hindras av.
- De har senaste året haft olika körledare för olika projekt. De konstaterade själva att det är fantastiskt att de aldrig har haft uppehåll under körens 140 år. Den har alltid varit gång på något vis trots svackor och byte av personal - förutom under pandemin.
Operasångerska solist
Till jubileumskonserten i Lysviks kyrka hade tidigare medlemmar bjudits in samt en gästsolist, Katarina Leoson som jobbar på operan i Stockholm. Charlotte Birgersson ledde kören genom projektet med jubileumskonserten.
- Till konserten hade körmedlemmarna letat fram gamla bilder och artiklar om kören som de lagt ut det vid fönstret i kyrkan så under pausen kunde man gå runt och kolla. Det var väldigt roligt.
Hon berättar att alla är varmt välkomna att vara med i kören. Det som behövs är ett intresse för att lära sig och att sjunga.
Yngre sångare
- Det sa vi på konserten också att det är jätteroligt om alla vill vara med. Så det blir en föryngring. Det har det faktiskt också blivit. Det är trevligt om kören kan leva vidare.
Hur håller man igång en kör så länge?
- Det gäller nog att skapa mål och mening. Att de känner att de har en gemenskap, att de har en betydelse för bygden och för kyrkans aktiviteter. Det har de. De har alla högtiderna att landa i och jobba emot. Det är mycket som händer under ett år så det har alltid ett mål och någon konsert. Sedan har de olika samarbeten med andra körer i bygden också och har skapat sig egna kördagar också där de bjudit in någon gästlärare som jobbar. Så de är duktiga själva på att driva och ha ett eget engagemang.
Vad har varit de största utmaningarna?
- Jag tror nog att få folk att prioritera. Hålla igång hela tiden och hålla i en grupp. Att det kommer körmedlemmar varje torsdag på övning. Det upplever jag är svårare nuförtiden. Att få folk att binda upp sig på en viss tid varje vecka. Även att rekrytera nya. Det krävs också att det är en engagerad körledare som engagerar sig lite extra och håller kontakten så de känner sig välkomna.
Hur har kören ändrats under den tiden som den funnits?
- Jag upplever att det nu är mer nya inslag. De är sugna på nya grejer. Det beror i och för sig också på vem som är körledare. Förr upplevde jag att det var samma pärm som åkte fram, men att man nu är sugna på nytt och mer öppna för förändring.
