Som Kyrkans Tidning tidigare berättat har nu hälften av utlandsförsamlingarna granskats. En brist som framkommit är att ansvarsförhållandet mellan Svenska kyrkan och Skut-församlingarna inte är tydligt definierat. Det ska nu göras genom avtal. Men alla församlingar finns i dag inte registrerade som egna juridiska personer i landet de verkar och kan därför inte ingå några avtal.
– Församlingarna har funnits långt före kyrka-statreformen. I början var de kanske lite lösare i formen och hade inte lika mycket verksamhet som man nu byggt upp. Men om man har anställd personal eller kafé måste man ha en form för att kunna driva det, säger Svenska kyrkans rättschef Maria Lundqvist Norling.
Vilket stöd kan församlingarna vänta sig från kansliet?
– Kansliet har en främjande roll, men vi kan inte säga att vi tar ett fullständigt ansvar för allt som pågår i utlandet. Vi har viss möjlighet att stötta härifrån, det görs till exempel utbildningssatsningar för kyrkoråden och genomgångsrapporterna blir också en hjälp när de landar i församlingarna.
I rapporterna lyfts att flera områden behöver utredas vidare. Men det finns inga planer på att göra ytterligare granskningar med resurser från kansliet. Hittills har genomlysningen kostat 20 miljoner och ytterligare 20 miljoner är budgeterat för resterande församlingar. Hela genomgången ska vara klar sommaren 2020.
– Man måste gå till varje lands expertis och då blir det kostsamt, men jag kan inte se något alternativ. Vi har ändå fått signaler om att det kan bedrivas verksamhet fast man inte har tillstånd, att man har visumuppgifter som inte stämmer eller att det kan finnas frågetecken kring skatter, säger Maria Lundqvist Norling.
Svenska kyrkan i Rom hör till de församlingar som i dag inte är registrerade som juridisk person. Det betyder också att kyrkorådets medlemmar riskerar att bli ansvariga om något i verksamheten går snett. Margot Milani Björck, kyrkorådets ordförande, säger att församlingen jobbar för att vara korrekt registrerad vid årsskiftet.
– Det är klart att vi inte vill att ansvaret ska ligga på enskilda individer. Men för oss är det här mer en fråga om administration och om jag skulle gå och tänka på det hela tiden skulle jag få magsår. Vår vardag handlar mer om vem som kan baka lussekatter eller vara gudstjänstvärd, säger hon.
Margareta Milani Björck tycker att det är bra att genomgången görs, men säger att allt som lyfts i rapporten inte känts relevant utifrån de lokala förutsättningarna. Det håller Pether Ström Broman, kyrkoherde i New York, med om.
– Vi ser inte att rapporten egentligen föranleder att vi måste göra några större förändringar. Det är bra att man gör genomgången, men den kostar för mycket. Även jurister kan ju ha olika uppfattningar och våra amerikanska jurister kan tycka något annat.
För församlingarna i USA har genomgången betytt att även utsänd personal kommer att bli anställd lokalt. Det beror främst på visumvillkoren i USA, men det kan komma att bli en modell som tillämpas även i andra länder, säger Maria Lundqvist Norling.
Kyrkoherde Pether Ström Broman ser både för- och nackdelar med att flytta arbetsgivaransvaret.
– Fördelen är att vi blir lite friare att agera lokalt och slipper svårigheten att översätta svenska villkor till ett annat land. Nackdelen är att det blir svårt att matcha frikostiga svenska anställningsvillkor, till exempel föräldraförsäkringen.
