Under Almedalsveckans onsdag var förmiddagen Moderaternas med tal av statsminister Ulf Kristersson. Eftermiddagen var Socialdemokraternas och partiledaren Magdalena Andersson talade. Men under Visby domkyrkas Nikodemussamtal var politiska frontlinjer ersatta av vänskapligt samtal, och bara enstaka skämtsamma gliringar mellan två personer som känner varandra.
Elisabet Svantesson sa att de ser på politik på olika sätt, har delvis olika värdegrunder.
-Men vi gör det vi gör för och med människor, med människor i partier, vi tänker och tycker inte lika, men vi respekterar varandra. Det finns underbara människor överallt, och man kan äta lunch eller ta en kaffe vid sidan om politiken.
Mikael Damberg svarade:
-Du är ju väldigt social. Det gör det lättare att ha en social relation vid sidan av politiken.
Samtalet brutaliserat
Men Mikael Damberg sa att det politiska samtalet har brutaliserats och blivit mer konfrontatoriskt.
-Det har blivit tuffare att vara politiker. De unga som engagerar sig möter hot och hat och något riskerar gå sönder. Och leder ofta till handling, de kan leda till något allvarligt.
-Vad kan ni politiker göra? frågade domprost Anna Lundgren
Elisabet Svantesson svarade att man har ett ansvar för hur man uttrycker sig:
-Skriv inte ett ord i kommentarsfältet på sociala medier som du inte skulle kunna säga direkt till människan. Ord spelar roll.
Negativt förstärks
Mikael Damberg invände att det kanske inte bara handlar om varje individs ansvar. De sociala mediernas algoritmer förstärker negativa känslor, känslor som väcker ilska och som drar in människor i sociala bubblor där alla tänker lika dant.
-Teknologin byggs av företag som tjänar mer pengar när det blir hårt.
På frågan varför de valt politiken svarade Mikael Damberg att han kommer från ett politiskt hem.
-Men jag valde bort politiken först, tyckte att det var töntigt. Det var pappas värld, och mammas. Men jag påverkades av deras värderingar och engagemang. I gymnasiet kom jag i kontakt med ungdomspolitiker som kunde så mycket. Jag blev tagen av att de hade lagt så mycket tid på lära sig för att kunna förändra och att vara i ett sammanhang där man betyder något för andra.
Elisabet Svantesson blev inte politiskt aktiv förr än hon var 28 år och tvåbarnsmamma.
-Jag tyckte mycket, hade ett starkt samhällsengagemang och ville påverka och engagera mig. Jag har frikyrklig bakgrund, gick med i KD först, men var inte riktigt hemma där innan hon fann sig till rätta i M.
-Känslan av att ta ansvar var viktig. Pappa var pastor i Missionsförbundet, att ta ansvar, göra saker för andra kom med modersmjölken, förklarar hon.
"Skilsmässan från staten bra"
Om Svenska kyrkan säger Elisabet Svantesson att skilsmässan från staten var bra, att det är fantastiskt att den har så många medlemmar, att så många har kontakt med kyrkan och att den betyder mycket för många.
-Men jag tänker att kyrkans skulle kunna ha en ännu frimodigare roll just som kyrka. Det har varierat, ibland har det varit onödigt politiskt.
Hon berättar om kristna gruppen i riksdagen som samlas 25 minuter varje onsdag. Den samlas runt tron, och politiken diskuteras inte.
-Tron är kyrkans USP, säger hon.
Kyrkan fyller funktion
Mikael Damberg är inte medlem i Svenska kyrkan och tror inte.
Hans mamma och mormor var troende och han konfirmerades, men kände sedan inte att det var för mig.
-Jag tycker att kyrkan ska kunna ta ställning och anser att kyrkan fyller en jättefunktion, den ger tröst och sammanhang. Jag tror att kyrkan fyller större funktion än vi ser.
Kyrkan ser människor, ger dem plats. Lite som det samhälle Mikael Damberg vill bygga, som bygger på att människor kan, men också behöver ett sammanhang, en tro på något.
-Jag kan ibland bli avundsjuk på människor som har en tro. Men jag tror på människor och förändring, mitt politiska sammanhang ger en tillhörighet och det handlar inte bara om mig.
Hur ser ni på hoppet?
Mikael Damberg menar att det är sunt att känna oro - det går inte så bra för världen nu.
-Men utan hopp blir man apatisk. Politikens roll är att säga: tillsammans är det möjligt med förändring. Om vi kan enas i viktiga frågor, kan det ge
Elisabet Svantesson säger att en utveckling inte sker av sig själv, den styrs av människor. Och vi kan ändra den, vi är satta här och vi kan förändra.