En kyrkoordning för Norska kyrkan är ett steg i ledet mot att ytterligare skilja kyrkan från staten i Norge. Anledningen till att Norska kyrkan behöver en kyrkoordning är att Kulturdepartementet föreslagit en ny lag, som ska reglera alla trossamfund i Norge.
Om lagen antas av Stortinget i vår kommer den att implementeras år 2020 och då upphävs även den kyrkolag som i dag reglerar Norska kyrkan. Därför behövs en kyrkoordning som styr kyrkans organisation och verksamhet.
– För att utöva ett kyrkligt ledarskap i detta perspektiv måste det skapas tillit genom att lyssna, prata, och genom beslut som visar att vi förhåller oss till hela kyrkan. Vi har ett ansvar, vi måste tänka enhetligt, sa Kristin Gunleiksrud, ordförande i kyrkorådet - Norska kyrkans motsvarighet till kyrkostyrelsen, i sitt öppningstal.
Kyrkomötet beslutade att, med vissa ändringar, anta förslaget till kyrkoordning som arbetskommittén tagit fram. Förslaget tar avstamp i hur kyrkan nu regleras genom kyrkolagen.
– Det är ett regelverk som i allt väsentligt liknar det som finns i kyrkolagen. Kyrkan är nu ett eget rättsobjekt och man vill därför lägga regleringen av kyrkan utanför den offentliga lagstiftningen, säger Anne Berit Evang, präst och medlem i den kommitté som arbetat fram kyrkoordningen.
I förslaget till kyrkoordning som lades fram till kyrkomötet att ta ställning till underströks till exempel dopets betydelse för medlemskap i kyrkan och behovet av ett regelverk för ungdomsdemokrati, som är likadant utformat i alla bispedømmen, stift, i Norge. Det lyftes även efter debatt in formuleringar för att tydligare göra plats för samiskt kyrkoliv inom kyrkan. 106 personer röstade för och fyra emot att anta kyrkoordningen.
Kyrkorådet fick även i uppdrag av kyrkomötet att bereda frågan vidare för att så snart som möjligt, inom en fyraårsperiod, lägga fram ytterligare ett förslag om den nya kyrkoordningen. Framförallt handlar det om att utreda frågan om hur arbetsgivarskapet ska organiseras i framtiden.
– Det är en svår nöt att knäcka. Kanske kan det bli fler råd, eller färre. Det är det vi ska se på. Det har tidigare gjorts massvis med utredningar. Nu är det lite som att börja med ett blankt blad, säger Anne Berit Evang.
