Körsångare kan också vilja hålla distans till gudstjänst- och församlingsliv.
– Ja, det måste man hantera med stor respekt, så att det inte blir ”nu ska vi alla bli väldigt religiösa”. Om vi är en folkkyrka måste vi stå upp för det, även om kören finns mitt i det liturgiska skeendet, säger han.
Vad beror det allmänt minskande intresset för körsång på?
– Det är en följd av den successiva marginaliseringen av Svenska kyrkan över huvud taget, anser Ragnar Håkansson.
Det innebär att när folkkyrkan spelar en mindre central roll, får körverksamheten också svårare att upprätthållas.
– Folkkyrkan har inte hittat sin form, säger Ragnar Håkansson. Högmässan har ju en ganska avancerad form liturgiskt och musikaliskt, och Svenska kyrkan har varit dålig på att utforma andra mötesplatser.
Samtidigt är bilden inte entydig, påminner han. Där det finns en initiativrik kyrkomusiker, där blir körsångarna fler. Och trots att antalet körer blir färre, ökar antalet vuxna körsångare. Körverksamheten koncentreras i hög utsträckning till städerna, där det snarast har stärkts och där klassiska verk framförs vid de stora högtiderna.
I redovisningen av undersökningen hoppas Ragnar Håkansson kunna göra en teologisk analys av relationen mellan kör och kyrka och även se på kyrkans funktion i samhället.
Han vill också ge redskap för kyrkans arbete med att utveckla körverksamheten. Det handlar dels om hur kyrkokörerna kan ta aktiv del i byggandet av församlings- och gudstjänstliv, dels hur man kan utveckla verksamheten och göra den mer musikaliskt kvalificerad.