Nu kartläggs körerna i rekordstor studie

Varenda kör inom Svenska kyrkan har fått en enkät att besvara. De är nästan 4 600 barn-, ungdoms- och vuxenkörer. Exakt hur många är inte riktigt säkert, eftersom pastoratsregleringar och dubbelregistreringar ger en felmarginal.

Men att både antalet körer och antalet körsångare minskat sedan millennieskiftet är odiskutabelt, säger Ragnar Håkansson. Han är mångårig kyrkomusiker och projektledare för körstudien. Minskningen har varit särskilt drastisk för ungdomskörerna.

Genom att undersökningen är en heltäckande inventering ger svaren mycket basfakta om körverksamheten: hur stora körerna är och vilken ålder sångarna har. Ur vilken musikkategori musiken hämtas – här kan de svarande välja bland ett drygt dussin, som barnkörsånger och psalmer, gregorianik och större körverk.

Andra frågor ger en bild av körens framträdanden: hur ofta den medverkar i församlingens gudstjänster, ger egna konserter eller musikgudstjänster, och hur vanligt det är att åka på körresor. Områden som också tas upp är hur nya medlemmar rekryteras, och körens ekonomiska förutsättningar.

Även om Ragnar Håkansson och projektgruppen ännu är i början av arbetet att sammanställa enkätsvaren ser han redan nu några överraskande resultat.

Betydligt fler körer än han hade väntat sig använder beteckningen ”gospel” på något sätt – i körens namn, eller som genrebeskrivning i vid bemärkelse. Vad säger det om körens karaktär, frågar han. Det finns också många körer som kallar sig seniorkörer – kanske som en följd av att nyrekryteringen är för liten och genomsnittsåldern höjs.

De är de enda som är inne i det kyrkliga tänkandet och är liturgiskt aktiva, samtidigt som de befinner sig i samhället.
- Ragnar Håkansson, projektledare för körstudien

Det faktum att antalet körsångare minskar, vilket gör att de i genomsnitt blir äldre, är ett orosmoln som Ragnar Håkansson ser för framtiden.

– Något måste göras åt det, konstaterar han. Man drömmer som körledare om att ha en platta av körer, från barnkör till vuxenkör. I många församlingar finns inte det längre.

Förutom enkätsvaren ska körledare, kyrko- och församlingsherdar, och körsångare intervjuas. Ragnar Håkansson hoppas på runt 60 intervjuer.

I intervjuerna vill han särskilt undersöka hur körsångarna förhåller sig till församlingslivet. Han tycker att körsångare är en särskilt intressant grupp i Svenska kyrkan.

– De är de enda som är inne i det kyrkliga tänkandet och är liturgiskt aktiva, samtidigt som de befinner sig i samhället – det är något av vad som menas med folkkyrkan, säger han. Vad har det för teologisk betydelse? Hur nära står de församlingen och gudstjänstlivet? Det är avgörande för kyrkokörernas fortlevnad.

Körsångare kan också vilja hålla distans till gudstjänst- och församlingsliv.

– Ja, det måste man hantera med stor respekt, så att det inte blir ”nu ska vi alla bli väldigt religiösa”. Om vi är en folkkyrka måste vi stå upp för det, även om kören finns mitt i det liturgiska skeendet, säger han.

Vad beror det allmänt minskande intresset för körsång på?

– Det är en följd av den successiva marginaliseringen av Svenska kyrkan över huvud taget, anser Ragnar Håkansson.

Det innebär att när folkkyrkan spelar en mindre central roll, får körverksamheten också svårare att upprätthållas.

– Folkkyrkan har inte hittat sin form, säger Ragnar Håkansson. Högmässan har ju en ganska avancerad form liturgiskt och musikaliskt, och Svenska kyrkan har varit dålig på att utforma andra mötesplatser.

Samtidigt är bilden inte entydig, påminner han. Där det finns en initiativrik kyrkomusiker, där blir körsångarna fler. Och trots att antalet körer blir färre, ökar antalet vuxna körsångare. Körverksamheten koncentreras i hög utsträckning till städerna, där det snarast har stärkts och där klassiska verk framförs vid de stora högtiderna.

I redovisningen av undersökningen hoppas Ragnar Håkansson kunna göra en teologisk analys av relationen mellan kör och kyrka och även se på kyrkans funktion i samhället.

Han vill också ge redskap för kyrkans arbete med att utveckla körverksamheten. Det handlar dels om hur kyrkokörerna kan ta aktiv del i byggandet av församlings- och gudstjänstliv, dels hur man kan utveckla verksamheten och göra den mer musikaliskt kvalificerad.