Ny forskning ska belysa Varde ljus-berättelserna

Foto: Marcus Gustafsson

Vilka lärdomar kan vi dra av Varde ljus och de andra metoo-uppropen i och utanför kyrkan?

Det var en av frågorna som behandlades när stiftens kontaktpersoner för arbetet mot sexuella övergrepp samlades till utbildningsdagar i Sigtuna i mars.

 

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Foto: Marcus Gustafsson

– Jag har jobbat med detta i 20 år. Jag har sett att dessa frågor tas på större och större allvar, säger Inger Lise Olsen, som är handläggare för genderfrågor på kyrkokansliet och som  samordnar nätverket av kontaktpersoner.

Nu ska kyrkans upprop också granskas akademiskt. Sociologen Gunilla Carstensen vid Stockholms universitet har fått i uppdrag att analysera berättelserna i Varde ljus, något hon också berättade om i Sigtuna.

Mycket av det som berättas om i metoo-uppropen är gemensamt, berättar Inger Lise Olsen. Härskarteknikerna och skuldbeläggandet av drabbade är några sådana exempel.

– Det är viktig att bli trodd och få rätt hjälp att placera skulden där den hör hemma. Det är inte ditt fel för att du hade en kort kjol i bilen på väg hem från ett möte för unga ledare, eller att du grät inför din konfirmandpräst. Detta har ingenting med sexuella övergrepp att göra.

Men vissa aspekter av de kyrkliga uppropen Varde ljus och Sanningen ska göra er fria är unika:

– De kyrkliga tilläggen handlar om att det ibland finns en väldig osund teologi, med förlåtelse, offertanke, försoning, skuld och skam, säger Inger Lise Olsen.

– Som kyrka är det viktigt att vi tittar på den teologiska otydligheten, exempelvis när det gäller förlåtelse och hur det påverkar hanterandet av varde ljus-berättelserna. Det är intressant att titta på.

Det vet vi av erfarenhet och genom forskning att det inte går så bra för visselblåsare.

En viktig funktion med mötet är att deltagarna får möjlighet att dela erfarenheter, svårigheter och tips.

– Vi tar ganska mycket tid till att låta olika stift berätta om erfarenheterna under det gångna året, säger Erik Lundström som är präst, psykoterapeut och en av Stockholms stifts kontaktpersoner.

Han berättar att kontaktpersonerna stöttar utsatta i att anmäla händelser både till polis och domkapitel. Men de är också ett stöd i att hantera den backlash som kan bli följden av att tala ut.

– Det vet vi av erfarenhet och genom forskning att det inte går så bra för visselblåsare. Det gäller också inom kyrkan. Den som är drabbad kan därför dra sig för att anmäla, och vi ska stötta personen i den processen, säger Erik Lundström.

Två föreläsare under utbildningsdagarna kom från Norska kyrkan och deras resurscentrum som ”ligger i framkant” när det gäller arbetet mot sexuella övergrepp, berättar Erik Lundström. Det handlade bland annat om en ny stödmetod och om män som blivit förgripna på.

Övergreppen görs oftast av andra män men ibland också av kvinnor - något som det finns väldigt lite forskning om, men som vi möter, säger han.

– Det är hela tiden ett tema för vår verksamhet: att möta och tala om det inte går att tala om.

Fakta: Kontaktpersoner för arbetet mot sexuella övergrepp

I alla 13 stift i Svenska kyrkan finns två kontaktpersoner för arbetet mot sexuella övergrepp.

I varje stift är det en kvinna och en man som lyssnar, ger stöd och förmedlar kontakt till myndigheter och organisationer.

Du kan läsa mer om kyrkans arbete här. 

Där hittar du också en fullständig lista över kontaktpersonerna i landet.