– Jag har jobbat med detta i 20 år. Jag har sett att dessa frågor tas på större och större allvar, säger Inger Lise Olsen, som är handläggare för genderfrågor på kyrkokansliet och som samordnar nätverket av kontaktpersoner.
Nu ska kyrkans upprop också granskas akademiskt. Sociologen Gunilla Carstensen vid Stockholms universitet har fått i uppdrag att analysera berättelserna i Varde ljus, något hon också berättade om i Sigtuna.
Mycket av det som berättas om i metoo-uppropen är gemensamt, berättar Inger Lise Olsen. Härskarteknikerna och skuldbeläggandet av drabbade är några sådana exempel.
– Det är viktig att bli trodd och få rätt hjälp att placera skulden där den hör hemma. Det är inte ditt fel för att du hade en kort kjol i bilen på väg hem från ett möte för unga ledare, eller att du grät inför din konfirmandpräst. Detta har ingenting med sexuella övergrepp att göra.
Men vissa aspekter av de kyrkliga uppropen Varde ljus och Sanningen ska göra er fria är unika:
– De kyrkliga tilläggen handlar om att det ibland finns en väldig osund teologi, med förlåtelse, offertanke, försoning, skuld och skam, säger Inger Lise Olsen.
– Som kyrka är det viktigt att vi tittar på den teologiska otydligheten, exempelvis när det gäller förlåtelse och hur det påverkar hanterandet av varde ljus-berättelserna. Det är intressant att titta på.