Det har funnits nationella kunskapsprojekt tidigare också, men förfarandet i ansökningsprocessen är nytt från och med ramåret 2021.
– Skillnaden är att vi lyser ut medel och gör det öppet för olika kunskapsinstitutioner att i samverkan med Svenska kyrkan utarbeta konkreta projekt, säger Markus Dahlberg.
Kyrkliga enheter på nationell-, stifts- eller pastoratnivå, men även det övriga samhället – kan nu i samverkan söka medel som gagnar det kyrkliga kulturarvet i stort. Medlen utgör en procent av den kyrkoantikvariska ersättningen om 460 miljoner, det vill säga 4,6 miljoner kronor.
– Men det krävs en samfinansiering, till exempel genom andra fonder eller att man bidrar med eget arbete, säger han.
Han ser fram emot ansökningar även från universitet och högskolor, länsmuseum och fristående konsulter. Att vända sig utanför kyrkan tror han kan bidra till ny inspiration och nya uppslag för hur man kan tänka kring kunskapen om kulturarbetet.
Ansökningstiden går ut den 28 februari och sedan startar beredningsprocessen för att välja mellan ansökningarna.
– Projekten ska ha relevans för Svenska kyrkans kulturarvsförvaltning och de kulturmiljöer som är skyddade enligt kulturmiljölagen. De kan också handla om att tillgängliggöra den kunskap som kommit fram genom olika inventeringar. säger han.
Till skillnad från församlingsprojekt finansierade av kyrkoantikvarisk ersättning handlar det inte om konkreta vård- och underhållsåtgärder för specifika kyrkor, utan om mer övergripande frågor.