Jordiska kvarlevor blir kompost med ny metod

Vid jordatorium komposteras kroppen. Den läggs i en metallkapsel med en blandning av flis, halm och alfalfagroddar för att skynda på processen. ⇥Foto: Sabel Roizen

Kompostering i jord och vattenkremering är två nya metoder att hantera kroppar inför begravning. Enligt förespråkarna de spara energi och förkorta nedbrytningsprocessen. Innan de kan införas måste dock metoderna granskas. 
 

Innan de nya begängelsemetoderna jordatorium, en sorts kompostering, och vattenkremering skulle kunna tillåtas i Sverige krävs en ordentlig livscykelanalys av metoderna. Det säger Mattias Elofsson, kyrkogårdskonsulent vid Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund, SKKF. Han studerade båda metoderna vid ett studiebesök i USA i mars.

– Sverige har två lagliga begängelsemetoder: jord- eller kistbegravning och kremering. Att införa fler metoder skulle kräva en lagändring och ligger minst tio år fram i tiden.

Sortering en arbetsmiljöfråga

SKKF:s rikskonferens hölls i år i Skellefteå. Mattias Elofsson presenterade båda metoderna för konferensens bortåt 500 deltagare. 

Mattias Elofsson

Mattias Elofsson pekade ut eventuella problem för svenska förhållanden.

– Sorteringen av komposten, alltså mull, ben och metall, sker för hand och det är förstås en viktig arbetsmiljöfråga. Energi­åtgången ska vara en åttondel jämfört med en kremering, men i USA har de varken rökgasåter­vinning eller förnybara bränslen. Det blir alltså ingen större energivinst i Sverige.

Kroppen läggs i metallkapsel

Vid jordatorium lindas kroppen i linnetyg, förs via ett visningsrum till ett ceremonirum och läggs i en metallkapsel med en blandning av flis, halm och alfalfagroddar. Det sistnämnda påskyndar processen, som med hjälp av ventilation och rotation når en temperatur av 60–70 grader och tar fem–sju veckor. Benen mals, allt blandas och vilar en månad innan mullen läggs i en urna eller strös ut i ett speciellt skogsområde.

- Jordatorium luktade ungefär som på en höskulle under förmultningsprocessen, sade Mattias Elofsson.

Kroppar som kompost väckte protester

I USA, där företaget  www.recompose.life driver utvecklingen, har metoden fått godkänt i  Washington, Oregon, Vermont, Colorado, Kalifornien och New York. I Washington finns den första anläggningen som är i bruk och kapaciteten är för närvarande  cirka 10 kroppar per månad.

250 jordatoriumbegängelserna har hittills gjorts i USA. Som Kyrkans Tidning tidigare har berättat mötte beslutet att tillåta Recompose-metoden protester från bland annat katolska kyrkan. Direktorn vid delstatens katolska konferens, Joseph Sprague, påpekade att kyrkan anser det vara fel att använda jorden efter en förmultnad kropp som vanlig kompost: 

”Katolska kyrkan tror inte att hanteringen av mänskliga kvarlevor på detta sättet visar tillräcklig respekt för den avlidnas kropp”, skrev han för några år sedan. 

Vattenkremering annan metod

Mattias Elofsson berättade på SKKF:s rikskonferens också att det i bland annat USA, ­Mexiko och Australien finns ytterligare en intressant teknik.

– Något som också bubblar därute är vattenkremering, resomation. Då lindas kroppen också i linne, men läggs i vatten. Alla mjukdelar löses upp och även ­benen blir porösa.

Anna Persson 

Istället för att sänka ner kroppen i en grav så sänks den ner i en behållare som omvandlar kroppen till jord. Processen tar cirka fem-åtta veckor.

Foto: Sabel Roizen

Fakta:

Varje år dör omkring 90 000 personer i Sverige.

Sammanlagt genomförs över 70 000 kremationer/år. Något som bland annat medför  Co2-utsläpp.

I ett jordatorium omvandla organiska processer kroppar till mull. 

Källa: jordatorium.se/

Prenumerera på Nyhetsbrev

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

8

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Stockholms stift
Göteborgs stift
Västerås stift
Uppsala stift
Göteborgs stift
Stockholms stift