Svenskarna ger mer och mer till välgörenhet. Insamlingsåret 2019 skänkte privatpersoner 8,6 miljarder kronor till den ideella sektorn, enligt Svensk insamlingskontroll. Det är en ökning med drygt 11 procent, 858 miljoner kronor, jämfört med året innan, och en fortsättning på en trend som pågått i många år. En förklaring är att det blivit enklare att skänka pengar, via digitala plattformar och Swish.
Act Svenska kyrkan har haft svårt att hänga med i den positiva trenden. Året för den stora flyktingvågen, 2015, samlade man in 217 miljoner. Resultatet 2017 var 181 miljoner och 2019 drygt 200 miljoner. Samtidigt har det totala givandet från privatpersoner ökat från 7,1 miljarder 2015, till 7,8 miljarder 2017 och nu 8,6 miljarder för 2019.
Tittar man ännu längre tillbaka, har svenskarnas totala givande ökat från 4,9 miljarder till 8,6 miljarder från 2011 till 2019. Act Svenska kyrkan har under samma tid legat på ungefär samma nivå: 2011 samlade man in 181 miljoner, 2019 200 miljoner.
Men det här är inte hela bilden, säger Eva Pérez Järnil, insamlingschef på Act Svenska kyrkan.
– Vi är en ny avsändare som inte funnits särskilt länge. För oss är det egentligen år två, och givandet ökade från 2018 till 2019, säger hon.
Coronapandemin satte käppar i hjulen, men det finns tecken som tyder på att Act Svenska kyrkan är på rätt väg i en extremt utmanande situation, menar Eva Pérez Järnil. Givandet av direkta gåvor har ökat något, och hon ser en markant ökning av direkta anslag från församlingar och stift.
– Det är jättetydligt att det blivit många fler sedan corona. Man vill ge av solidaritet, för att kompensera, och för att man tycker det är viktigt med Svenska kyrkans egna internationella arbete.
Förra året låg Svenska kyrkan på tionde plats bland de stora organisationerna när det gäller gåvor från privatpersoner. De 217 miljoner som hela Svenska kyrkan samlade in, inte bara genom Act Svenska kyrkan, förra året är mycket pengar. Samtidigt fick en lokal organisation som Stockholms stadsmission in 205 miljoner kronor i gåvor från privatpersoner under samma år, vilket motsvarade en ökning med 28 procent sedan året innan.
Människor tenderar också att ge mer till de allra största organisationerna som Röda korset, Rädda Barnen och Läkare utan gränser. Ska Act Svenska kyrkan få en del av den kakan är det avgörande att bli mer känd.
– Det är en förutsättning för att folk ska vilja ge, att de känner till oss. Men också kunskap om att vi är helt beroende av människors engagemang och insamlade medel, säger Eva Pérez Järnil.
Det ska ske genom extern annonsering, synlighet i samhällsdebatten och med ett aktivt digitalt arbete, som exempelvis kampanjen #kaffemedhopp. Under pandemin har Act Svenska kyrkan sett en markant ökning av det digitala givandet, och man har även fått in många förstagångsgivare, ofta genom swishgåvor.
– Det är en låg tröskel att swisha och det är en viktig kanal. Då kan vi prata med dem sedan och fortsätta engagemanget, säger hon.
