Ökning av bidragen till andliga vården föreslås

De flesta stift står i begrepp att se över sina verksamhetsbidrag. Några har redan börjat skära ner, framför allt på sjukhuskyrkan och arbetet inom kriminalvården. Det visar en översyn av institutionssjälavården som Inga-Lena Arvidsson och Jan Östlund gjort efter ett kyrkomötesbeslut 2019. Samtidig väntas behoven av själavårdare öka. Kriminalvården och försvaret byggs ut, den psykisk ohälsa ökar och vården ska återhämta sig efter pandemin.

Universitetskyrkan utan stöd

Fem stift ger i dag inget bidrag till församlingars verksamhet på universitet och högskolor. Engelbrekts församling med Stockholms universitet, Kungliga tekniska högskolan och Försvarshögskolan inom sitt område bekostar i dag själv det arbete som kurator Isabella Tengdelius och en av församlingens präster utför på skolorna tillsammans med tre personer från Equmaniakyrkan.

– Vi skulle gärna se att vårt team blir större eftersom vi ser att de enskilda samtalen blir väldigt många och vi skulle vilja kunna bredda de mötesplatser som studenterna efterfrågar, säger kurator Isabella Tengdelius.

Många studenter har flyttat till Stockholm från andra delar av landet och befinner sig i en brytningspunkt i livet, säger hon.

–Samtidens ”perfekta liv” som speglas i sociala medier gör att främst unga människor känner en ensamhet när man kanske inte mår toppen. 

Innebär mer pengar

För att säkerställa långsiktigheten och att Svenska kyrkan tar ett gemensamt ansvar föreslår utredaren ett ”institutionssjälavårdsbidrag” som ny kategori bland stiftsbidragen. Förslaget är nu på remiss. Stiften har till den 15 oktober på sig att komma med synpunkter och ska även ta ställning till om universitetskyrkan ska inkluderas eller inte.

Totalt handlar det i så fall om 90 miljoner i stiftsbidrag till institutionssjälavården, vilket är en ökning med 35 procent jämför med hur det sett ut under 2020 och 2021.

– Det är musik i mina öron om vi skulle kunna få strukturbidrag igen, säger Annelie Lowén, kyrkoherde i Engelbrekts församling.

– Det är viktigt att vi är med i samtiden och det som händer i samhället. Då är en plats lärosäten där vi kan knyta kontakter och vara en resurs.

Ökning till Strängnäs stift 

Hur mycket varje stift skulle få beror på antal vårdplatser, fängelser, regementen, förvar och universitet i stiftet. Pengarna tas från potten som i dag ger bidrag till stiften utifrån antal kyrkotillhöriga. Störst ökning av det totala stiftsbidraget, 5,7 procent, skulle ske i Strängnäs stift där flest fängelser finns.

Solna församling i Stockholm med Karolinska sjukhuset inom sitt område har i dag fyra heltidsanställda som bemannar sjukhuskyrkan dygnet runt. Sjukhusets traumapatienter kan komma från hela Sverige och även från andra länder.

–  Just nu flygs skadade personer in från Ukraina, säger kyrkoherde Niklas Lång.

–  Vår medarbetare blir också ofta inkallade till Astrid Lindgrens barnsjukhus där en hel del av de skottskadade och mördade ungdomarna hamnar och en hel del av tragiska ärenden för barnfamiljer. Det är helt grundläggande att vi som kyrka finns där.

Kontrollfunktion behövs

Stockholms stift har de senaste åren minskat bidraget till institutionssjälavården. Kyrkoherde Niklas Lång tycker det är bra att helhetsgrepp tas om finansieringen, men säger också att det är viktigt hur pengarna sedan fördelas till församlingarna.

– Vi i Solna får ungefär en miljon i stiftsbidrag. Övriga församlingar i Stockholm som har stora kostnader för sjukhuskyrkor får ungefär 45 procent i relation till sin budget, vi får runt 25 procent.

Niklas Lång säger att svaret han fått från stiftet om varför det ser olika ut är att det inte finns någon fördelningsprincip.

– Det gör att jag kan undra över hur de här pengarna kommer fördelas, om det finns någon form av uppföljning för att stiften använder dem på det sätt som är avsett.