Även om Svenska kyrkan inte längre är statskyrka har den en unik position i svenskt samhällsliv. Inget annat samfund har en egen lag, lagen om Svenska kyrkan, som styr dess verksamhet. Och det är fortfarande Svenska kyrkan som, med undantag av Tranås och Stockholms kommun, ansvarar för att varje svensk får en sista viloplats eftersom kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten.
När skilsmässan genomfördes år 2000 var fortfarande 82,9 procent medlemmar i Svenska kyrkan. Någon gång under de närmsta åren kommer andelen tillhöriga att sjunka under 50 procent. Det är en utveckling som sätter press på Svenska kyrkan, och som får vissa att ifrågasätta den nuvarande ordningen. Humanisterna driver nu frågan att begravningsverksamheten ska skiljas från kyrkan.
Ett av de partier som öppnar för förändringar är Moderaterna. Vice partiordförande Elisabeth Svantesson vill se en översyn av lagen om Svenska kyrkan. Hon tycker inte att Sveriges riksdag ska reglera frågor om struktur och organisation i ett trossamfund.
– Det är orimligt oavsett hur många medlemmar som kyrkan har. Samtidigt kanske vi behöver någon slags lag för att reglera kulturarvsfrågor. Men vi behöver ta ett steg till för att separera kyrka och stat.
Möjlighet att välja församling
En aktuell fråga för kyrkan är om medlemmar ska kunna välja vilken församling de vill tillhöra, oavsett bostadsort. Elisabeth Svantesson tycker inte riksdagen ska avgöra reglerna kring det, utan kyrkan. Hon vill dock se en rejäl utredning innan lagen förändras och vill inte binda sig till hur en lagtext ska utformas.
– Men frågor om organisation, interndemokrati och församlingstillhörighet är sådant som Sveriges riksdag ska hålla händerna ifrån.
Moderaterna tvekar också kring om Svenska kyrkan fortsatt ska vara ansvarig för begravningsverksamheten. Även här vill Moderaterna se en utredning.
– Det är inte självklart att kyrkan ska ha den uppgiften. Det kan vara mer naturligt att kommunerna ansvarar för den. Men det måste utredas.
Vilka fördelar ser ni om kommunerna får ta det ansvaret?
– För många som inte är medlemmar i kyrkan så är det inte självklart att kyrkan har huvudansvaret. Man ska ha respekt för det. Sedan finns det de som inte är medlemmar i kyrkan som gärna vill att kyrkan har det ansvaret, men då kanske man ska bli medlem i kyrkan.
Liberalerna svarar Kyrkans Tidning att Svenska kyrkan ”ska ha samma frihet att bestämma över sina egna angelägenheter som alla andra trossamfund” och att den särskilda lagen ”bör avvecklas.” Jakob Olofsgård, riksdagsledamot för Liberalerna, konstaterar att frågan inte kan kopplas till om Svenska kyrkan blir en minoritetskyrka eller inte.
Vänsterpartiet vill se över lagen om Svenska kyrkan
På den andra politiska kanten finns liknande tankegångar. Nooshi Dadgostar, partiledare i Vänsterpartiet, vill också se en översyn av lagen om Svenska kyrkan. Hon poängterar att staten ska vara neutral inför trossamfunden.
– Det handlar om rättviseskäl gentemot andra trossamfund. Och så är det Svenska kyrkans medlemmar som själva ska bestämma över sitt trossamfund.
Partiet kräver inte att lagen helt tas bort, men att den ses över.
– Man behöver titta på om staten verkligen förhåller sig neutral till alla trossamfund genom att ha en lag för Svenska kyrkan. Det är också viktigt för att medlemmarna i Svenska kyrkan ska känna att de har makt och kontroll över sitt eget samfund, säger hon.
Även vad det gäller begravningsverksamheten så vill Vänsterpartiet se att huvudansvaret förs bort från Svenska kyrkan.
– Vi tycker att det mest rimliga och neutrala är att kommunerna tar har hand om det. Däremot kan man tänka sig att kommunen delegerar ansvaret till andra aktörer, och att kyrkan kan vara en av dem. Men i grund och botten är det rimligt att det är kommunen som har ansvaret så att alla känner sig trygga med att det är en neutral part.
Har ni hört något missnöje med hur det fungerar nu?
– Nej, men det är en känslig del av livet som berörs, och då kan det vara extra viktigt att det upplevs neutralt och att människor får bestämma själva.
Nooshi Dadgostar tycker samtidigt att det är viktigt att Svenska kyrkans erfarenheter tas tillvara, även om kyrkan inte längre har huvudansvaret.
Ansvaret för begravningsverksamheten
Övriga partier är mer nöjda med sakernas tillstånd. Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) svarar kortfattat ja på frågorna om lagen om Svenska kyrkan ska vara kvar och om kyrkan ska behålla sitt ansvar för begravningsverksamheten.
Jakob Forssmed, vice partiordförande i Kristdemokraterna, säger ”If it aint broken, don’t fix it” om lagen om Svenska kyrkan.
– Vi tycker det är bra att Svenska kyrkan skildes från staten, och vi tyckte då att det behövdes en särskild lagstiftning. Den har fungerat väl i allt väsentligt. Ska man göra den typen av förändringar så behövs starka skäl.
Inte heller Annie Lööf, partiledare för Centerpartiet, ser behovet av förändring.
– Lagstiftningen behövs fortsatt, i den regleras bland annat begravningsväsende och kulturarvsfrågor och därför är det viktigt att den finns.
Kan man ha en lag om Svenska kyrkan får väsentligt färre medlemmar?
– Det finns säkert en nedre gräns. Men jag hoppas ju på en livskraftig kyrka, som skapar möjligheter för fler att vara medlemmar. Mitt fokus som kyrkomedlem är ju inte att kyrkan stadigt ska minska.
Annie Lööf: "Det fungerar bra"
Centerpartiet ser inte heller behov av att kommunerna skulle ta över begravningsverksamheten i hela Sverige. Annie Lööf tycker att det fungerar väl i dag.
– Det är alldeles för stor apparat att dra igång en sådan förändring, säger hon.
Miljöpartiet tycker också att Svenska kyrkan sköter begravningsverksamheten på ett värdigt sätt.
– Jag nås inte av annat än att ordningen fungerar väl, säger språkröret Märta Stenevi.
Vad det gäller lagen om Svenska kyrkan vill Miljöpartiet inte att den ska avskaffas, Märta Stenevi pekar på att det till exempel är viktigt att reglera förvaltningen av kulturarvet, men man har principiella invändningar mot den.
– Kyrkan är skild från staten och det finns en rimlighet i att en och samma lagstiftning då skulle omfatta alla trossamfund, men vi driver i dagsläget inte på för en förändring av lagstiftningen, säger hon.
Påverkas det om kyrkan får färre medlemmar?
– Det är inte en direkt koppling till ett exakt medlemsantal. För 22 år sedan hade vi en statskyrka, och det var en stor förändring att skilja den från staten. Därför har vi den lagstiftningen som vi har. Vårt fokus är på att det ska finnas en likhet inför lagen, säger hon.
SD vill inte se förändring
Sverigedemokraterna vill inte heller se en förändring. Aron Emilsson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, menar att det krävs en lag då Svenska kyrkan vårdar ett centralt kulturarv och samverkar med myndigheter.
– Jag tror det behövs ett regelverk för att stipulera hur samverkan mellan staten och kyrkan ska fungera, säger han.
Han tycker att Svenska kyrkan ska ha fortsatt ansvar för begravningsverksamheten, eftersom det fungerar väl i dag. Samtidigt tror han kyrkan kommer att möta utmaningar.
– I takt med den omfattande invandringen så är det fler kulturer som ska samsas runt gravskick. Det har väckt stort engagemang lokalt och kan vara känsligt. Det kan bli svåra frågor att reda ut framöver. Men jag är övertygad om att Svenska kyrkan är den aktör som har längst tradition och bäst organisation för det.
Fortfarande tveksam om hur du ska rösta i höst? Gör KT:s valkompass HÄR
