Ovanligt många gick med i kyrkan under 2021

Under 2021 valde 69 221 personer att säga upp sitt medlemskap i Svenska kyrkan, enligt den preliminära statistiken från kyrkokansliet. Flest utträden skedde i anslutning till kyrkovalet. ­Under september och oktober valde nästan 34 000 personer att lämna.

– Det här är preliminära siffror och vi vet att det brukar sluta på några tusen till, så det lär landa på strax över 70 000, säger Pernilla Jonsson, forsknings- och analyschef på kyrkokansliet.

Trots att det är höga utträdessiffror jämfört med de två senaste åren så är det färre utträden än vid de tre senaste kyrkovalen och bättre än väntat, enligt Pernilla Jonsson.

– Om man tittar på prognoserna vi gjort 2016, 2017 och framåt så ligger antalet utträden nu över det absolut bästa läget man kunde tänka sig, men betydligt under det värsta scenariot. Det var likadant förra året.

Inträdena ökade också under 2021 och landade på totalt 11 264, vilket är den högsta preliminära inträdessiffran under 00-­talet. Flest inträden skedde inför ­kyrkovalet. Under augusti och september gick drygt 2 900 personer över 12 år med i Svenska kyrkan.

– De ökande inträdena är en positiv trend som hållit i sig under flera år, men det vi ser nu och som är roligt är att vi haft höga inträden även månaderna efter valet, i oktober, november och december, säger Pernilla Jonsson.

Hon lyfter också fram positiva resultat från Svenska kyrkans årliga enkät till allmänheten. De svarande får bland annat uppge i vilken utsträckning de håller med om att Svenska kyrkan i mötet med dem sätter ord på det som de anser är viktigt.

– Där har vi sett en viss uppgång i att fler håller med och framför allt en stor nedgång bland dem som inte håller med alls.

Andelen som svarar att Svenska kyrkan fyller en viktig funktion i samhället har också vuxit, från 40 procent före pandemin till 58 procent i dag.

Trenden med minskande utträden fanns även 2020. Men då åt generationsväxlingen, med en högre överdödlighet och framför allt uteblivna dop, upp effekten i den totala medlemsstatistiken.

– Vad vi vet hittills så ser det lite bättre ut med doptalen 2021 och vi har inte haft den över­dödlighet som vi hade 2020, så på så sätt kommer året antagligen bli bättre än prognosen, förra året hamnade vi mitt på prognosen.

Om pandemin kan ha påverkat människors benägenhet att bli medlemmar är för tidigt att veta, säger Pernilla Jonsson. Det finns internationella studier som visat på en viss pandemieffekt bland dem som redan är religiöst aktiva eller själva drabbats av pandemin. Men i en studie som Pew research genomförde och där Sverige och Danmark ingick kunde man inte se en sådan effekt.

– Men jag tänker att det kan finnas en möjlighet till det, utifrån tidigare religionssociologiska studier om sekularisering där det diskuteras om det finns ett samband mellan olika former av kriser och religiositet, men det återstår att se.

– Man kan nog tänka att det här är frukterna av det arbete som görs i församlingar överallt. Sedan kan det också finnas en ­pandemieffekt, att man vänder sig till kyrkan i tider av kris, men då är det ju ändå frukterna av det arbete som görs under pandemin.