Politiker driver på för legalisering

Debatten om dödshjälp har aktualiserats efter att en rad borgerliga politiker höjt rösten i frågan. Förra helgen behandlade Moderaternas partistämma tre motioner om dödshjälp.

Det blev inget ställningstagande vare sig för en statlig utredning eller legalisering, som motionärerna ville. I stället beslutades om kompromiss. En intern arbetsgrupp ska utreda frågan och ta fram ett beslutsunderlag för partiet att ta ställning till.

Även Liberalerna kommer under sitt landsmöte om två veckor att behandla tre motioner om dödshjälp.

Biskop emerita Tuulikki Koivunen Bylund, som länge engagerat sig för en legalisering, välkomnar att frågan lyfts från politiskt håll.

– Det är ett sätt att garantera en fin och smärtfri död för de omkring tusen personer som varje år i Sverige dör i fruktansvärda plågor och vars smärta inte går att lindra trots våra fina mediciner, säger hon.

I dag praktiseras dödshjälp i ett fåtal länder i världen och hur det regleras varierar. I Belgien, Nederländerna och Schweiz finns till exempel inga krav på att patienten ska vara terminalt sjuk och det går att beviljas dödshjälp för psykisk sjukdom som anses innebära ett outhärdligt lidande.

I ett antal delstater i USA praktiseras Oregonmodellen. En läkare skriver ut en dödlig dos läkemedel som patienten själv intar. Det krävs att personen bedöms ha mindre än en sex månader kvar i livet och själv uttryckligen ber om hjälp att dö. Den modellen lyfts oftast av debattörer i Sverige och är även den form som Tuulikki Koivunen Bylund förespråkar.

– Under alla år har regeringen varit helt kallsinnig och jag tror att det stora problemet är att det är så svårt att tala om döden. Men har det helt klart blivit fler och fler som vill ha en utredning och ser att Oregonmodellen skulle kunna vara något för Sverige.

Inget svenskt riksdagsparti driver i dag frågan om en legalisering, men Miljöpartiet fattade 2015 beslut om att tillåta en statlig utredning om dödshjälp. En utredning tror även Tuulikki Koivunen Bylund behövs som ett första steg, för att säkerställa att gränserna för vad som anses tillåtet inom ramen för dödshjälp inte riskerar att flyttas och att patientens val skyddas från yttre påverkan och ekonomiska intressen.

– Det här ska inte handla om deprimerade eller andra som inte är beslutskompetenta. I Oregon har det inte blivit något sluttande plan, men faran finns ju och man måste kringgärda det med en lagstiftning som tar bort alla sådana möjligheter.

Tuulikki Koivunen Bylund satt med i Statens medicinetiska råd (Smer) i över tio och berättar att hon själv genomgått en cancerbehandling som gav perspektiv på vad det kan innebära att vara väldigt sjuk. Men hennes engagemang i dödshjälpsfrågan grundar sig framför allt i de erfarenheter hon fått med sig genom prästyrket.

– Jag har varit präst i 48 år och det har hänt flera gånger att anhöriga berättat om fruktansvärda slut med outhärdliga smärtor som traumatiserat dem, kanske för livet.

– Den Gud som jag tror på är kärlekens Gud, som både är helig och barmhärtig. Ett livsslut med förfärliga smärtor och utan värdighet knappast kan bidra till heligheten och vara enligt Guds vilja.

Svenska kyrkan har tagit ställning mot en legalisering av dödshjälp, senast på kyrkomötet 2016. För att fördjupa sin kunskap i ämnet diskuterade kyrkostyrelsen och biskopsmötet frågan under ett seminarium förra året. Det resulterade i en rapport som bland annat preciserar de teologiska argument som kyrkan grundar sitt ställningstagande i.

– Livet är en gåva från Gud som vi tar emot i tacksamhet. Vi förfogar inte över livet på det sätt som en legalisering av dödshjälp förutsätter, säger kyrkosekreterare Cristina Grenholm och fortsätter:

– Människovärdesprincipen gäller oberoende av omständigheter och kyrkan står upp för de svagaste i samhället. Även livet i dödens närhet har sitt värde och hur ett samhälle behandlar sina mest sårbara är avgörande för tryggheten och tilliten.

Cristina Grenholm säger också att i stället för att lyfta debatten om dödshjälp borde mer fokus läggas på att se till att vården i livet slutskede, den palliativa vården, blir utbyggd och jämlik över hela landet.

– Det finns så mycket lindring att ge. Både i det psykiska, fysiska, sociala och existentiella lidandet.

Enligt den kunskapsöversikt som Smer publicerade 2017 finns ett brett stöd för dödshjälp bland Sveriges befolkning.

– Fyrtiotalisterna är mer positivt inställda till att ta makten över sin egen död, så vi förutser att den här diskussionen kommer och kyrkan ska vara en miljö där de här frågorna kan diskuteras. Det ska komma ett biskopsbrev som tar upp dödshjälp, men det finns ingen tidsplan lagd för det än.