”Putin använder kyrkan för att ge kriget legitimitet”

Den ryskortodoxa kyrkans överhuvud Patriark Kirill (bilden) och president Putin enas nu i ett gemensamt projekt att skydda ”Heliga Ryssland” mot det i deras tycke gudlösa väst, enligt professor Cyril Hovorun. Foto:  Alexander Zemlianichenko/TT/AP
 

Den ryskortodoxa kyrkan med patriark Kirill i spetsen och Rysslands president Vladimir Putin möts i ett gemensamt civilisationsnationalistiskt projekt, menar professor Cyril Hovorun.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Den ryskortodoxa kyrkans överhuvud Patriark Kirill (bilden) och president Putin enas nu i ett gemensamt projekt att skydda ”Heliga Ryssland” mot det i deras tycke gudlösa väst, enligt professor Cyril Hovorun. Foto:  Alexander Zemlianichenko/TT/AP
 

Kriget i Ukraina är inte ett religiöst krig i egentlig mening, men det finns en konflikt mellan dem om ser sig som ortodoxa, på båda sidor. Det finns också inslag av förvrängda och politiserade religiösa idéer. Det menar Cyril Hovorun, professor vid Enskilda högskolan i Stockholm.

– Kriget är underbyggt av Putins regims ideologi som kan kallas för ”den-ryska-världen-ideologin”. Det är en sorts nationalism som jag kallar för civilisationsnationalism.

Denna ideologi fokuserar inte enbart på nationen Ryssland utan innefattar en hel civilisation, ”det Heliga Ryssland”. Där Ukraina ingår.

– Den ryska civilisationen beskrivs som överlägsen den västerländska. Det eftersom man håller den ortodoxa tron okorrumperad, till skillnad mot hur det ser ut i det ”korrumperade, gudlösa väst” som stödjer hbtq-personer och liberala världen, säger Cyril Hovorun.

Rysslands president Vladimir Putins egen religiositet menar Cyril Hovorun är ganska eklektisk. Den formades under en era då den ateistiska regimen i Sovjetunionen var på väg att falla.

– Då skapades ett typ av tomrum som fylldes med en del märkliga idéer från olika källor. Det har utseendet av den traditionella ortodoxa religionen, men under ytan är så inte alltid fallet. Det finns en del nästan vidskepliga och magiska idéer om världen och jag tror att Putin är en ganska vidskeplig person.

I termer av identitet så är Putin ortodoxt kristen, men egentligen står han för värden som är anti-ortodoxa, menar Cyril Hovorun.

– Putins världssyn är svartvit. Han ser Ryssland som en inkarnation av godhet och väst som det kosmiskt onda. Det är därför han tror att han måste bekämpa det.

Cyril Hovorun, professor i ecklesiologi vid Enskilda högskolan i Stockholm, har tidigare arbetat med utbildningsfrågor inom den ryskortodoxa kyrkan. Foto:  Johannes Frandsen.

Den ryskortodoxa kyrkans överhuvud Patriark Kirill har i sina predikningar gjort uttalanden om ”hotet från Nato” och ”västvärldens synder” exemplifierade genom prideparader. Relationen mellan Putin och Kirill är komplicerad, säger Cyril Hovorun. Men de möts nu i detta civilisationsnationalistiska projekt och talar samma språk. Ett språk som tyvärr härstammar från kyrkan och som Putin adopterat, säger Cyril Hovorun.

– Jag tror inte att Putin ser hbtq-personer eller liberala värden som ett stort hot för honom. Det som han verkligen är rädd för är demokrati.

 – Det är därför han är besatt av Ukraina, för Ukraina erbjuder en annan modell av styre och ledarskap.

Under det senaste decenniet har demokratiska institutioner nedmonterats och manipulerats i Ryssland. Putin använder sig av kyrkan för att ge sig själv och sitt styre legitimitet, säger Cyril Hovorun.

– Vanligtvis, i demokratiska länder, så ger demokratiska förfaranden legitimitet till styret. När det inte finns börjar folket tvivla på ledaren och för Putin har kyrkan blivit en källa för legitimitet.

Just nu använder Putin också kyrkan för att ingjuta kamplust i de ryska soldaterna, enligt Cyril Hovorun.

– Alla krig behöver idéer för att inspirera människor att ta till vapen, gå ut i strid och dö. Många soldater tror nog att de skyddar detta ”Heliga Ryssland” mot det gudlösa väst. Även om det är de som är angriparen så tror de att det är väst som är det och att de skyddar sig, men i det ukrainska området.

Kyrkorna inom Ukraina har precis som alla andra i landets drabbats hårt av kriget. Kyrkobyggnader har förstörts av ryska miliser, präster och kyrkomedlemmar har dödats.

Men de två tidigare splittrande ortodoxa kyrkorna i landet, den ena underställd Konstantinopel och den andra underställd patriarken Kirill, har enats i sitt motstånd mot kriget. Flera församlingar inom Moskvapatriarkatet har som en symbolisk gest slutat nämna patriark Kirill i böneföljden och Cyril Hovorun säger att det pågår diskussioner om hur man ska kunna lämna Moskvapatriarkatet.

– Jag tror att en stor del, om inte en majoritet, vill lämna.

Det finns flera exempel på kyrkliga ledare som har försökt vädja till patriark Krill att avvända sin ställning för att försöka få en slut på kriget. Det är bra, tycker Cyril Hovorun. Men han tror inte att det kommer ge någon effekt.

– Han har bestämt sig för att inte göra något och jag tror ingen kan få honom att ändra sig, inte ens påven.

– Det viktigaste som kyrkorna kan göra för Ukraina är att erbjuda humanitär hjälp. För människor behöver verkligen allt, basala saker finns inte.

Fakta: Cyril Hovorun

är från Ukraina, arkimandrit och professor i ecklesiologi, internationella relationer och ekumenik vid Enskilda högskolan i Stockholm.

arbetade länge med internationella frågor inom den ukrainska ortodoxa kyrkan underställd Moskvapatriarkatet. Han har också jobbat nära patriark Kirill i Moskva, som dennes teologiska rådgivare med ansvar för den ryskortodoxa kyrkans utbildningsfrågor.

I Sverige utbildar han främst studenter med östlig kristen bakgrund som härstammar från bland annat Syrien, mellanöstern, Serbien och Etiopien.