Rådet för begravningsfrågor startade 2007 som ett samrådsorgan mellan kyrkostyrelsen, Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund, SKKF, och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, SKAO. Syftet var att lyfta gemensamma frågor och utbyta erfarenheter.
Men 2017 beslutade kyrkomötet att kyrkostyrelsen skulle gå in i en ny roll och ta ett övergripande ansvar för frågor om begravningsverksamheten inom Svenska kyrkan.
– Alla tre parter är överens om att Rådet för begravningsfrågor har spelat ut sin roll i sin nuvarande form, säger Maria Lundqvist-Norling, Svenska kyrkans rättschef.
– Parterna är helt eniga om att samverkan måste hitta nya former. Därför fattades beslut av kyrkostyrelsen i december om att avsluta sitt deltagande i rådet.
Istället kommer samtal att föras bilateralt, det vill säga samtalen blir mer mellan två parter. Samråd kan också behöva ske i helt nya former men det finns ännu inget bestämt om hur det ska se ut.
Maria Lundqvist-Norling tror att direktkontakterna mellan exempelvis SKKF och kyrkostyrelsen kommer att handla mycket om frågor kring kremering som särskilt lyfts fram i kyrkomötesbeslutet.
– Ingen annan samordnar krematoriefrågorna i Sverige och exempelvis kapacitetsfrågorna är centrala, säger hon.
– Likaså arbetsgivarorganisationen kommer även framöver att diskutera många av sina frågor med kyrkostyrelsen via direktkontakter. Jag tror inte att det finns någon risk att kontaktytorna går förlorade snarare tvärtom. Det finns just nu ingen närmare planering för det fortsatta samarbetet på begravningsområdet.
Nu under årets första kvartal kommer ett sista sammanträde för Rådet för begravningsfrågor att hållas.
I fjol fanns i Sverige 579 begravningshuvudmän som har ansvar över begravningsverksamheten och begravningsplatserna i Sverige. Två av dessa, Stockholm och Tranås är kommuner, medan övriga 577 är enheter inom Svenska kyrkan.
