Regeringens förslag att använda bistånd för återvändande kritiseras

S-regeringen vill få fler som befinner sig illegalt i Sverige att återvända till sina hemländer. I en intervju med Ekot sa justitieminister Morgon Johansson (S) nyligen att biståndet ska kunna användas som ett medel för att få utvecklingsländer att ta emot medborgare som fått utvisningsbesked från Sverige. Sida har därför fått i uppdrag att kartlägga biståndet och se hur det skulle kunna utformas i framtiden.

Regeringens besked har fått flera aktörer inom det svenska biståndet att reagera. Sju biståndschefer, däribland Act Svenska kyrkans Erik Lysén, har kritiserat förslaget i debattartikel som publicerats i tidningen Omvärlden.

– Vi behöver stå upp för det som är huvudsyftet med biståndet, att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor, säger Erik Lysén till Kyrkans Tidning.

Cheferna skriver att förslaget strider mot internationella regelverk om att bistånd ska utgå från lokala behov, som gäller för OECD- och EU-länder. De lyfter att OECD:s kommitté för bistånd, DAC, förbjuder givarländerna att använda bistånd som påtryckningsmedel för att tvinga asylsökande att återvända.

– Man får använda biståndet för att stötta människor som frivilligt väljer att återvända genom olika återintegreringsprojekt. Men inte för tvångsutvisningar, säger Erik Lysén.

Biståndsminister Matilda Ernkrans svarar på kritiken i en text i Omvärlden där hon skriver att det svenska biståndet självklart ska följa OECD-DAC:s direktiv. Hon lyfter att en av de punkter som Sverige inom ramen för folkrätten arbetar med i utrikespolitiken är att personer som utvisats från Sverige ska tas emot av de länder de är medborgare i. Vilket inte alltid är fallet i dag.

”Vi använder de verktyg som är mest ändamålsenliga för att nå resultat och tittar nu på om biståndet kan bidra mer effektivt när det gäller återvändande, givetvis inom ramen för OECD-DAC:s direktiv, där fattigdomsbekämpning står i centrum”, skriver ministern och avslutar sin text med att hon ser fram emot en dialog med det civila samhället om hur biståndet kan stärka arbetet med en säker global migration.

Erik Lysén menar att det inte skulle vara effektivt att villkora biståndet utifrån länders benägenhet att ta emot utvisade i och med att det är en sådan liten andel, mindre än 10 procent, av biståndet som går till stater. Huvuddelen går till katastrofinsatser via FN eller direkt till utvecklingsprojekt i civilsamhället.

Någon dialog med Matilda Ernkrans är ännu inte inledd, säger Erik Lysén. Men i nästa vecka är det sedan tidigare bestämt att den nya ministern ska ha sitt första möte med biståndsaktörerna och då förväntar sig Erik Lysén att den här frågan kommer diskuteras.

– Många människor lever i dag i diktaturer, konfliktdrabbade stater eller under auktoritära regimer. Det i sig genererar flykt. Att jobba med olika insatser för att stärka demokrati och konfliktförebyggande insatser kan också ses som ett sätt att främja möjligheten för människor att med egna fria val bestämma sig för att stanna. Men i vilken mån det skiljer sig från det bistånd vi har i dag är en annan fråga, säger han.