I kyrkovalet 2021 röstade 900 753 personer, vilket motsvarar 18,39 procent av de 4 898 123 röstberättigade. Det är ett lägre valdeltagande än 2017, då valdeltagandet låg 19,08 procent, men högre än valet 2013 på 12,8 procent och 2009 på 11,9 procent. Det framgår av slutrapporten om kyrkovalet från kyrkovalsledare Anki Bondesson.
Den totala kostnaden för valet på nationell nivå blev 99,4 miljoner kronor. Kyrkovalet 2021 var budgeterat att kosta 101,2 miljoner. De största utgiftsposterna var produktion och utveckling av IT samt tryck och distribution.
I slutrapporten sammanfattas utvärderingar som valkansliet gjort med väljare, valnämnder, nomineringsgrupper och stiften.
Det önskas mer digitalisering från flera håll. Från både väljare och valnämnd finns förslag om att införa röstning med bank-ID. Stiften, nomineringsgrupperna och valnämnderna har alla önskemål om förenkling i de system som används inför och under valet och att saker som röstlängd och kandidatförklaring ska bli digitala.
Delade meningar om röstningslokalers öppettider
Samtidigt har det kommit synpunkter på att äldre personer som inte har tillgång till internet har haft svårigheter att hitta information om valprogram och öppettider för röstningslokaler.
Många väljare tyckte att informationen om förtidsröstningslokaler som stod på röstkortet var otydlig. Som åtgärd vill valkansliet till nästa val ersätta informationen om förtidsröstningslokaler på röstkortet med information om en hemsida där samtliga förtidsröstningslokaler finns med.
Det var också många väljare som tyckte det var svårt att hitta information om nomineringsgrupperna. Därför har förslag kommit på att skapa en samlad plats på nätet där väljare kan ta del av alla nomineringsgruppers valprogram.
Från valnämnderna framkommer ett önskemål om att kunna anpassa förtidsröstningslokalernas öppettider efter lokala behov. En del valnämnder upplevde öppettiderna som överdrivet generösa, medan andra valnämnder hade velat ha öppet mer.
Överblivna röstsedlar resursslöseri
Ett problemområde för valnämnd och nomineringsgrupper har varit valsedlarna. För nomineringsgrupperna är beställandet av valsedlar en omständlig process och det finns en önskan om att hela processen ses över. Valnämnden i sin tur upplever överproduktionen av valsedlar som problematisk, då det är valnämnderna som måste kasta överblivna valsedlar efter valet. Valnämnderna kallar det resursslöseri och önskar en effektivare beräkning av antalet valsedlar.
Av rapporten kan konstateras att kyrkovalet 2021 på det stora hela utfördes enligt plan och inga stora avvikelser förekom. Positiva synpunkter som framkommer i utvärderingarna är till exempel att valnämnderna och stiftens valhandläggare kände sig nöjda med den utbildning som erbjudits från nationell nivå.
På valdagen genomfördes 607 direkta val till beslutande organ i Svenska kyrkan. 593 val till kyrkofullmäktige, 13 val till stiftsfullmäktige och ett val till kyrkomötet.
Totalt ställde 602 nomineringsgrupper upp i valet. Antal unika personer som blivit valda är 19 483 ledamöter och ersättare.
