Svenska kyrkan är en del av det svenska totalförsvaret, och som Kyrkans Tidning berättat tidigare så har kyrkan ett ansvar för begravningsverksamheten och för att bevara kulturminnen även i krigstid. Dessutom ska Svenska kyrkan så långt möjligt fortsätta att bedriva gudstjänst, undervisning, diakoni och undervisning.
Nu har Svenska kyrkan på nationell nivå publicerat en vägledning för hur personal i framför allt församlingar och även stift och kyrkokansliet kan krigsplaceras. Om en församling eller ett pastorat låter krigsplacera delar av sin personal hos Plikt- och prövningsverket så innebär det att dessa är skyldiga att inställa sig på arbetsplatsen i enlighet med krigsplaceringsordern, i händelse av att regeringen så beslutar, vilket kan ske vid höjd beredskap.
Alla kan inte krigsplaceras
De som krigsplaceras i församlingen eller i någon annan enhet i Svenska kyrkan ska dock vara personer som är centrala för den grundläggande verksamheten.
- Man gör direkt fel om man krigsplacerar all personal. Grundprincipen är att kyrkan måste kunna se bortanför sina egna behov, säger Stig Husin, som är krisberedskapssamordnare på Svenska kyrkans nationella nivå.
Det är arbetsgivaren som bedömer vilken personal som ska krigsplaceras i församlingen.
- Som framgår av vägledningen så kommer det att krävas att man gör värderingar kring vilken personal som behövs under olika förhållanden, säger han.
Det är egentligen Plikt- och prövningsverket som beslutar om krigsplacering, men enligt Stig Husin är det sällan som myndigheten underkänner en välunderbyggd framställan.
Inte räknat på tidsåtgången
Den anställde kan inte påverka sin egen krigsplacering.
- Det är arbetsgivaren som fattar beslutet, man kan inte förhandla som anställd, säger han.
I vägledningen rekommenderas att en församling analyserar hur olika situationer skulle påverka verksamheten. Hur skulle man till exempel kunna arbeta om IT-system upphör att fungera och elektriciteten bryts under ett krig?
Församlingarna har ju redan många uppgifter. Har ni uppskattat hur mycket tid de nu måste lägga ner på denna planering?
- Vi har inte räknat hur många mantimmar de kan behöva lägga på detta. Men vi hoppas att det kommer väcka tankar om samarbeten mellan församlingar, pastorat och stiften, och även med kyrkokansliet, säger han.
