I nomineringsvalet som hölls i slutet av februari fick åtta kandidater mer än 5 procent av rösterna och gick därmed vidare till nästa steg i processen: utfrågningen. En av kandidaterna, Stefan Nilsson, beslutade att inte ställa upp så sju kandidater återstår.
Tisdagens hearing på Storsjöteatern i Östersund började klockan 09.00 och pågick fram till cirka 16.30. Utfrågningen sändes direkt på webben och den 17 april läggs hearingen ut på stiftets hemsida.
De som ställde frågorna var Helga Baagøe, kommunikationskonsult, prästen och professorn Jonas Ideström och Albin Nordlund från Svenska kyrkans unga.
Caroline Edlund
Den som frågades ut först var Caroline Edlund, 50 år, församlingsherde i Edsbergs och Mosjö-Täby församlingar, kontraktsprost i Norra Närkes kontrakt, präst sedan 2003, bosatt i Örebro. 36 röster i nomineringsvalet, 11 procent av rösterna. Utfrågningen inleddes med den psalm hon valt: psalm 217, Gud för dig är allting klart.
Vilken egenskap värdesätter du extra högt hos en prästkandidat?
– Tolkningsförmåga. Att kunna tolka en situation, läsa av ett rum, tolka Bibeln och tolka sin samtid. Och att föra ihop de här perspektiven.
Och hos en diakonkandidat?
– Även där handlar det om att kunna tolka. Kunna läsa av vad som behövs, sätta det i relation till samtiden och kyrkans uppdrag och vad vi längtar och strävar efter.
Skulle du prästviga den som inte viger samkönade par?
– Nej. För mig är det en människosyns- och rättighetsfråga. Vi har den här äktenskapssynen i Svenska kyrkan och då tycker jag att vi ska stå för den fullt ut.
Vad ser du för diakonala frågor i ett glesbygdsstift?
– I min vardag är jag på landsbygden. Där har man har koll på varandra, men det finns också stor ensamhet. Att som ideell våga bryta in i den ensamheten är svårt. Det är svårt också när man känner varandra väl att kolla hur någon verkligen har det. Så en diakonal insats handlar om att bryta ensamhet.
Många barn far illa i dag. Hur kan du som biskop påverka barnens situation?
– Det otroligt viktiga arbetet för barn och unga sker i deras direkta närhet. Kyrkan är fantastiskt plats för barn och unga, för där behöver du inte prestera. Du är inbjuden till en gemenskap och till att utforska tron. Som biskop kan jag stödja och uppmuntra församlingarna att fortsätta med det.
Hur kan en biskop främja det samiska kyrkolivet?
– Jag har erfarenhet av minoritetsarbete som teckenspråkspräst. När man är minoritet behöver majoriteten, för som majoritet kommer makt och ansvar för att främja dialog och mötesplatser och att höra efter vad som är relevant.
Vilka av biskopens arbetsuppgifter lockar dig extra mycket?
– Att möta församlingar, att stötta, stödja och uppmuntra Guds folk att tolka och förstå sin samtid och leva i evangeliet. Biskopen ska verka för enhet och det är väl det jag vill, att hålla samma och uppmuntra.
Kent Nordin
Kent Nordin, 59 år, domprost i Härnösands stift, kontraktsprost i Ådalens kontrakt, präst sedan 1992, bosatt i Härnösand. 23 röster i nomineringsvalet, 7 procent av rösterna. Valde psalm 38b, För att du inte tog det gudomliga.
Hur vill du möjliggöra för gruppen 20–35 år att växa i församlingarna?
- Vi måste stödja varandra i församlingen att ställa frågan: vad vill du göra och vad kan du bidra med? Säg inte bara: ”gör det” eller ”gör det”. Det tror jag gör jättestor skillnad.
Vilken egenskap värdesätter du högt hos en prästkandidat?
- Att man är beredd att lyssna och gå den väg som det innebär att kliva in i kyrklig tjänst. Att man ser att man hela tiden formas av tron.
Skulle du prästviga någon som inte vill viga par av samma kön?
- Spontant skulle jag säga nej. Men det är inte den enda fråga som det handlar om, det är många andra som man kommer att väga in. Men det kommer vara svårt för en församling i framtiden att klara av sin uppgift om man inte har präster som viger samkönade par.
Vad tänker du om att vara församling i gles- och landsbygd i förhållande till gudstjänstlivet?
- Jag har hört flera exempel på att musiker och vaktmästare kommer till kyrkan och så är bänkarna tomma. Jag förstår att det väcker en frustration. Men jag tror att vi behöver se gudstjänsten som ett tillfälle i veckan då jag får ”ställa in rätt kanal igen”. När jag sedan kliver ut genom kyrkportarna ser jag att allt detta är Guds skapelse.
Hur kan man som biskop bidra till att främja det samiska kyrkolivet?
– Det handlar om vad vi som kyrka kan lära av den samiska traditionen och livet. Tittar vi på klimatfrågan exempelvis så finns det i det samiska att detta är Guds skapelse, något vi fått att förvalta och ska lämna vidare. Där har det moderna samhället mycket att lära.
Hur ska församlingens grundläggande uppgift att driva mission uppnås?
– Det måste ske lokalt. Jag är gärna med och för samtal och jag tror, kanske, att det är tokigt att mission ingår som ett av koncepten i GUDM. Mission är något som sker inom gudstjänst, undervisning och diakoni också. Vi kliver ut och finns inom institutionssjälavården, på skolor och i olika sammanhang. Ta vara på de möjligheterna!
Finns det något som lockar extra mycket i uppdrag som biskop?
– Att få jobba tillsammans med framtidsperspektiven. Fundera över hur vi ska vi kunna dela evangelium i ord och handling med mindre ekonomiska resurser, men förhoppningsvis mer ideella resurser.
Ulf Lindgren
Ulf Lindgren, 60 år, domkyrkokaplan i Stockholms domkyrkoförsamling, präst sedan 2008, bosatt i Stockholm. 31 röster röster i nomineringsvalet, 9 procent av rösterna. Psalm 38b, För att du inte tog det gudomliga.
Vilka åtgärder kan genomföras för att få flera att utbilda sig till profilyrkena?
– Vi måste ha lite PR, men det ska handla om det konkreta vardagsarbetet. Stiftet kan bidra med enkla lustfyllda filmer och biskopen kan bjuda in till möten där man får möta profilerna.
Skulle du prästviga den som inte viger samkönade?
– Nej. För det är väldigt riskabelt att ge olika slags dispenser. Om jag säger till någon att du behöver inte viga samkönade och sen kommer det någon och säger att jag viger inte frånskilda, hur skulle jag då kunna säga att det måste du, när bibeltexten är så tydlig med att det inte är okej?
– Vi är en reformerande kyrka som tänker att bibeltexten behöver omtolkas i varje tid. Nu är beslutet fattat att det är den riktningen vi ska gå i och då kommer jag inte att prästviga den som inte viger samkönade.
Vad kan en biskop bidra med för att främja det samiska kyrkolivet?
– Men att vara nyfiken. Jag har fördelen som skåning att jag kan inget om det samiska, så jag är väldigt nyfiken. Vi har varit duktiga på att tysta, nu behöver vi lyfta upp och synliggöra.
Vad tänker du om att kliva rätt in i försoningsarbetet mellan Svenska kyrkan och samerna?
– Fantastiskt att det har kommit så långt redan. Och det behöver fortsätta, inte bara symboliskt, utan ner på församlingsnivå.
Vilka utmaningar tror du finns med att vara ung och kristen idag?
– Kanske är det lättare i dag att vara andlig eller religiös för vi har fått många nysvenskar för vilka religion är en självklarhet. Kanske är den som går till kyrkan inte lika mycket ufo som när jag var liten.
Vilka av biskopens arbetsuppgifter lockar dig extra mycket?
– Att träffa många olika människor som tror på olika sätt. Att åka runt i dessa helt olika miljöer och lyssna hur är man kyrkan här, hur bär Kristus här.
Göran Lundstedt
Göran Lundstedt, 56 år, stiftsadjunkt på stiftskansliet i Härnösand, teologie doktor, redaktör för Svensk Kyrkotidning, präst sedan 2000, bosatt i Sundsvall. 33 röster i nomineringsvalet, 10 procent av rösterna. Psalm 717, Innan gryningen.
Vad är viktigast för att få fler att vilja engagera sig ideellt?
– Ungefär fem procent svarar i dag att de är engagerade, men uppemot 23 procent att de skulle vilja vara det. Det handlar om att ge människor möjlighet. Att de får komma och känna sig delaktiga och att kyrkan är en attraktiv miljö. En ideell är inte någon som bara hjälper till utan en del av vår kyrkas DNA.
Hur vill du möjliggöra för gruppen 20–35 år att växa i församlingarna?
– Genom att satsa på generationsöverskridande mötesplatser. Det saknas i kyrkan i dag. Det bidrar till att man blir delaktig på ett annat sätt och då kommer barn och ungas perspektiv in på ett annat sätt.
Vad behövs för att locka fler till profilyrkena?
– Att få nyckeln till kyrkan eller församlingshemmet, att bli sedd, det är en sanning och har varit en väg in för många. Stiften måste ha en strategi men det är i församlingarna det måste ske.
Skulle du prästviga någon som inte vill viga ett samkönat par?
– Den frågan är komplicerad. Jag skulle kunna ge ett politikersvar och säga att vi avvaktar kyrkostyrelsens utredning men jag tycker frågan är så viktig att jag tänker säga: nej. Det handlar om människosyn.
Vilka utmaningar ser du för gles- och landsbygdsförsamlingar i gudstjänstlivet?
– Det är en av de absolut viktigast frågorna för det här stiftet. Det finns ett fantastiskt arbete istiftet med olika gudstjänstformer och nya mötesplatser. Församlingsråden är viktiga. Där de hittat sin roll och bär frågorna, där händer det saker.
Hur kan en biskop främja det samiska kyrkolivet?
– Genom att fortsätta försoningsprocessen med de åtta åtagandena. Kunskap är viktigt och här särskilt det sydsamiska perspektivet. Biskopen kan finnas med och se till att synliggöra den samiska andligheten. En hörnsten i en evangelisk luthersk kyrka är också att kunna skapa sin tro på sitt eget språk.
Finns det något i biskopsrollen du ser särskilt fram emot?
– Vi finns i ett samhälle som är väldigt polariserat. Biskopsämbetet har genom traditionen varit ett enhetens ämbete, det är det ena. Det andra är att vara brobyggare. Inåt i kyrkan, utåt i samhället och till nya grupper.
Kenneth Nordgren
Kenneth Nordgren, 57 år, rektor vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut, präst sedan 1992, bosatt i Uppsala. 88 röster i nomineringsvalet, 26 procent av rösterna. Han hade valt psalm 288, Gud från ditt hus.
Hur skulle barn och unga kunna bidra i det ideella arbetet?
– Människor är olika och har olika längtansstråk i våra själar. Det gäller att försöka kalla in det utifrån vad personen är intresserad av. Det finns också konkreta modeller för initiativ, man
kan låta unga möta äldre och få göra konkreta uppgifter i gudstjänster.
Vilken egenskap värdesätter du extra högt hos en prästkandidat?
– Urskillningens förmåga. I andlig vägledning är den en kardinaldygd att kunna se igenom saker och höra om någon försöker säga något under ytan.
Skulle du kunna prästviga någon som inte vill viga samkönade?
– Jag skulle säga nej till den person som sätter sin egen åsikt framför andra människors längtan och förutsättningar. Jag skulle säga nej till den som säger att kyrkan har två linjer och inte
förstår att vi har enats om en inkluderande linje. Jag skulle säga nej till någon som vill slåss för att kyrkan ska stå för något annat än den linjen. Sedan skulle detta inte vara den enda eller första frågan.
Vilken egenskap värdesätter du hos en diakonkandidat?
– Tålamodets gåva. Att kunna stå kvar och gå in i det mörka. Inte bara för en dag eller ett tillfälle, utan vandra med en person. Kanske konkret till socialtjänsten.
Vilka särskilda diakonala utmaningar ser du i ett glesbygdsstift?
– Vi vet att på många håll är det kyrkan som är kvar som den enda institutionen och möjligheten. Ibland sägs att kyrkan är den sista utposten. Jag skulle vilja vända på det och säga att är inte kyrkan då den första hjälpen? Till en bygd i gemenskap.
Vad kan en biskop bidra med för att främja det samiska kyrkolivet?
– Biskop Eva och Åsa har bidragit mycket och vår förra ärkebiskop Antje, genom att ta initiativen till försoningsprocessen. Ett sådan arbete behöver två ben. Det symboliska, som att man i en församling kan uppmärksamma den 6 februari (samernas nationaldag). Det andra är det strategiskt målmedvetna där det nu finns åtaganden. Där ser jag biskopens självklara ledarroll att påminna om det och gå in med engagemang.
Finns det något som skulle vara extra roligt om du blev biskop?
– Biskopsrollen för mig handlar om att gå in i uppmuntrans ämbete och stå där med trofasthet. Skulle det bli så känns det väldigt motiverande att gör det på ett eftertänksamt sätt. Att vara biskop är också väldigt mycket ett lagarbete.
Teresia Derlén
Teresia Derlén, 48 år, stiftsteolog och biskopsadjunkt i Västerås stift, präst sedan 2003, bosatt i Västerås. 34 röster i nomineringsvalet, 10 procent av rösterna. Psalm 5, Nu tacka Gud allt folk.
Vad är den viktigaste åtgärden för att få fler att engagera sig ideellt?
– Jag har i mitt arbete, både i Svenska kyrkan och i England, sett kraften som finns i de ideella när de får ta ansvar för sin kyrka och får möjlighet att växa i en kristen självständighet, att inte behöva gå till prästen och fråga vad man ska göra. Det allmänna prästadömet betyder att man har ansvar och en rätt till sin kyrka.
Vad behövs för att locka fler till profilyrkena?
– Vi behöver församlingsgemenskapen som en växtplats där man kan hitta sin kallelse, även i äldre år. Särskilt i glesbygdsstiften är det viktigt.
Skulle du prästviga den som inte viger samkönade par?
– Spontant nej, men en biskop får inte vara spontan. Det är en fråga som skulle leda till följdsamtal, främst om människovärde och bibeltolkning. Det är också en fråga om lojalitet till Svenska kyrkan. Men det är en komplicerad fråga och jag är glad att den tas upp.
Vad ser du som särskilda diakonala utmaningarna i ett glesbygdsstift?
– När ens familj bor långt bort, blir de som bor i grannhuset eller möts i kyrkan som ens familj. Så det diakonala blir något vi bär gemensamt, en omsorg om varandra. Det måste vi värna, särskilt som vi har många äldre som bor i glesbygden.
Vad kan du som biskop bidra med i det samiska församlingslivet?
– Det samiska gudstjänstlivet har en självklar plats i Svenska kyrkan och det måste vi lyfta fram. Där är försoningsprocessen viktig. Just nu tror jag det handlar om att lyssna på samerna, vad de vill. Rent personligt skulle jag vilja lära mig välsignelsen på sydsamiska.
Vilken av de uppgifter biskopen ägnar sig åt ser du mest fram emot?
– Jag får ju ha hand om biskop Mikaels kräkla ibland… Skämt åsido, att få vara en samlande enhet för ett fantastiskt stift. I de löften som biskopen ger vid vigningen nämns att vara den som vittnar om Guds väldiga gärningar i Skapelsen, det är ju något fantastiskt.
Boel Hössjer Sundman
Boel Hössjer Sundman, 55 år, stiftsprost i Stockholms stift, präst sedan 1993, bosatt i Uppsala. 47 röster i nomineringsvalet, 14 procent av rösterna. Psalm 202, De blomster som i marken bor
Vad är viktigast för att fler ska vilja engagera sig ideellt i Svenska kyrkan?
– Det ser olika ut i olika typer av församlingar. Men det kan handla om en inställning. Vi alla som är i kyrkan och är kyrka har en uppgift som lärjungar. Det kan vara som nattvandrare i Sundsvall eller tillsammans med en hembygdsförening lokalt. Det handlar om en inställning att vara räknad med.
Vad kan man göra för att få fler att utbilda sig till profilyrkena?
– En konkret sak som flera stift redan gör är någon typ av traineeprogram där man får prova att vara medarbetare i en församling. Det kan också handla om att främja att byta yrke. Någon som är musiker kan vilja bli kyrkomusiker och någon som är socionom kanske kan vilja bli diakon.
Skulle du prästviga den som inte viger samkönade par?
– Jag skulle inte anta en kandidat som inte skulle tänka sig att viga samkönade par. Att jag gör det valet handlar bland annat om att vi har stora pastorat och ibland är det prästbrist. Man måste som präst kunna utföra alla arbetsuppgifter. Det är också viktigt att en ung vuxen som kommer till en präst och funderar över sin identitet får fullt stöd av den prästen.
Många unga slutar vara aktiva i kyrkan för att de inte upplever att det finns en självklar plats för dem. Hur vill du ändra på det?
– Jag har själv varit med om exempel på församlingar där kyrkorådet avsatt två platser till unga vuxna. De får vara med i styrelsen och göra prioriteringar. Det handlar om att bli lyssnad på.
Hur kan en biskop främja det samiska kyrkolivet?
– Symboliskt genom att visa att detta är viktigt. Vi vet också från de åtta åtaganden att språk är viktigt och de unga. En biskop kan främja samiska traditioner. Det kan också handla om fortbildning och om man kan stärka ytterligare i koppling till det samiska konfirmationslägret till exempel.
Vad av biskopens arbetsuppgifter lockar dig extra mycket?
- Helheten. Att som herde både ibland gå före, men också gå tillsammans och i en gemenskap. Som biskop skulle jag vilja uppmuntra och tycka om att möta alla utmaningar vi talat om.
I slutet av hearingen höll var och en av kandidaterna ett tvåminuters anförande.
Den 22 april hålls den första valomgången, får en av kandidaterna mer än 50 procent av rösterna då är det avgjort vem som tar över efter biskop Eva Nordung-Byström.
Skulle det inte vara avgjort efter den första valomgången kommer en andra valomgång hållas. Om det blir en andra valomgång kommer ett samtal med de kvarstående två kandidaterna att hållas i Sundsvall, preliminärt på kvällen den 2 maj. Då kommer den tidigare ärkebiskopen Anders Weiryd leda ett samtal med dem om biskopsrollen.
