Inom fem år riskerar Svenska kyrkan att bli en minoritetskyrka. Som Kyrkans Tidning tidigare har berättat väntas medlemstappet gå snabbare än vad man tidigare har trott.
Men utvecklingen hotar inte folkkyrkotanken. Det menar Erika Brundin, ställföreträdande generalsekreterare för Svenska kyrkan:
– Att vara folkkyrka handlar inte bara om numerär, utan är främst en karaktär. Kyrkans sändning är till medmänniskan, vare sig hon är med i kyrkan eller ej. Det som påverkas är hur församlingarna kan finnas och verka i lokalsamhället, men vårt uppdrag att i varje tid tolka evangeliet i ord och handling ändras inte. Det kan vi fortfarande utföra, även med ändrade förutsättningar, skriver hon i ett mejl till Kyrkans Tidning.
Som Kyrkans Tidning tidigare har kunnat berätta är det framför allt unga vuxna som är utträdesbenägna: Drygt 30 000 av de 96 000 som lämnade Svenska kyrkan under 2017 var mellan 22–32 år.
1977 var 94 procent av svenskarna kyrkotillhöriga, 2017 var siffran nere på 59 procent. Inget tyder på att nedgången avtar: 2024 kan färre än varannan svensk vara medlem.
– Det är en bekymmersam utveckling och vi beklagar varje förlorad medlem. Medlemstappet innebär att våra möjligheter att göra det vi vill och ska göra förändras. Det är allvarligt i en tid när kyrkan behövs mer än någonsin.
– Samtidigt är vi inte omedvetna om den här utvecklingen och vi ser också att den här utvecklingen är en del av ett större mönster, där många typer av organisationer tappat medlemmar under lång tid, skriver Erika Brundin och understryker att Svenska kyrkan ”fortfarande [har] fler medlemmar än någon annan i Sverige”.
Vid millennieskiftet döptes 72,8 procent av alla nyfödda svenskar och 43,1 procent av alla 15-åringar konfirmerades. 2017 döptes 42,4 procent och 24,3 procent konfirmerades. Enligt Svenska kyrkans egna prognoser kommer antalet barn som döps 2030 vara nere på 19,4 procent.
Hur ser du på möjligheten till att vända medlemsutvecklingen?
– Vi ska förstås arbeta för att både dämpa och vända utvecklingen. Dop och konfirmation är avgörande och där är bland annat ”Krafttag konfirmation” ett exempel på satsning som görs inom kyrkan.
Mellan 2007–17 fick Svenska kyrkan i genomsnitt 7 500 nya medlemmar per år. Erika Brundin vill lyfta fram att det bland dem finns en grupp som har varit medlemmar tidigare, de så kallade ”återinträdarna”:
– Det betyder att ett fint bemötande av de som utträder kan bli en grund för ett beslut om återinträde vid en annan tidpunkt i individens liv, skriver hon.
