Sjömanskyrkan i Göteborg tappar bidrag - "katastrof"

Sjömanskyrkan i Göteborg. Foto: Ankara/Wikimedia Commons

När Göteborgs kyrkliga samfällighet delades förlorade Sjömanskyrkan bidragen därifrån. Nu har stiftet dragit in sitt verksamhetsbidrag på 282 000 kronor.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Sjömanskyrkan i Göteborg. Foto: Ankara/Wikimedia Commons

Uppdaterad

– Det innebär en katastrof, säger sjömansprästen Hans-Evert Renérius, stiftelsen Sjömanskyrkan i Göteborgs stift.

– När stiftet gick ifrån oss var det rullgardinen helt och hållet. Nu ska vi ha ett styrelsesammanträde där frågan om vi ska sälja lokalerna eller inte ska diskuteras.

Pengarna är slut och för att hålla verksamheten flytande till årsskiftet behöver stiftelsen två miljoner kronor.

– Sedan måste vi ha in pengar ordentligt, säger Hans-Evert Renérius.

1985 flyttade Sjömanskyrkan från Johanneskyrkan till Sjömansgården på Stigberget. Kafé- och lunchverksamhet, gudstjänster, och besöksverksamhet bedrivs sedan dess där. Dessutom har stiftelsen diakonal verksamhet: båtbesök, besök på skolor med sjöfartsutbildningar och hembesök hos sjöfolk. Allt överskott i stiftelsen går till den diakonala verksamheten.

Förutom i Göteborg driver stiftelsen verksamhet i Halmstad, Varberg och Falkenberg. Om Sjömanskyrkan bantas eller försvinner kommer ett tiotal anställda och många ideella att drabbas.

– Det är en chockupplevelse för många. 40 000 människor passerar genom våra dörrar varje år, och vi hyr ut till föreningar av alla slag, säger Hans-Evert Renérius.

Göteborgs kyrkliga samfällighet upphörde vid årsskiftet 2017–2018. Den delades då upp i sex nya pastorat, tre församlingar och en gemensam begravningssamfällighet. Det är sedan dess upp till varje enhet att besluta om bidrag till olika verksamheter – vilket har lett till nedläggningar och ekonomiska svårigheter för många organisationer.

– Det beslutet innebar en katastrof på så många sätt. När man nu visste att samfälligheten skulle upphöra 2017, borde man haft en klausul för att skydda verksamheterna.

Samtidigt har stiftskansliet växt. Under de senaste sex åren har de gått från omkring 60 till 140 tjänster. Hans-Evert Renérius tycker att det är på personalsidan stiftet borde banta snarare än att strypa bidragen till Sjömanskyrkan.

– Ska man behålla en stor personalstyrka, eller göra något med det kristna evangeliet i centrum?

Tidigare fick Sjömanskyrkan som mest omkring 900 000 kronor av samfälligheten i årligt bidrag. Sista utbetalningen var på 622 000 kronor. Tillsammans med stiftets medel landade det alltså på omkring en miljon kronor.

I dag får de omkring 200 000 kronor: 50 000 från Carl Johans församling, 50 000 från Askims församling och 100 000 från kommunen enligt ett internationellt hamnavtal.

Stiftet finansierar fortsatt 75 procent av en prästtjänst, men de 282 000 kronorna i verksamhetsstöd försvinner alltså, vilket Göteborgs-Posten och SVT Nyheter Väst har berättat om tidigare.

– I stadgarna står det att biskopen i Göteborgs stift är stiftelsens inspektor. Det har stiftet glömt.

Hur ser ni på finansieringen i framtiden?

– Under året har vi jagat sponsorer och talat med olika rederier och sjöfartsverkamheter. Vi talar också med sjömanskyrkan i Stockholm. Men allt sådant tar tid, så det finns inget konkret just nu.

Under en treårsperiod ska Göteborgs stift spara totalt 20 miljoner kronor. De kapade bidragen till Sjömanskyrkan är ett led i de besparingarna.

– Vi har ett medlemstapp som gör att vi har en annan ekonomisk intäktssituation än tidigare, säger stiftsdirektor Per Starke till Kyrkans Tidning.

Och när stiftet sparar är det sådant som ligger längre bort från det som kyrkoordningen och kyrkostyrelsen kräver som ryker först, menar Per Starke.

– Vi måste uppfylla huvuduppdraget som är att främja och utöva tillsyn över församlingarna. Att stödja organisationer som inte är en församling men är vad man skulle kunna kalla ”externa kusiner” ligger längre ner på prioriteringslistan.

– Som stiftelse får de försöka hitta andra finansiärer, kanske från rederinäringen.

Hittills har stiftet – tack vare ”ganska bra med pengar på banken” – fortsatt driva verksamheter med minussiffror. Målet är ett stopp för underfinansieringen – och därmed stramare svångrem. Det innebär att fler områden kommer att drabbas av nedskärningarna under de kommande åren.

Stiftsstyrelsen har därför tillsatt en särskild arbetsgrupp med representanter från flera nomineringsgrupper som ska prioritera när pengapåsen krymper. De kommer enligt planen att hålla ett sista möte den 5 december och innan de lämnar över sina förslag till stiftsstyrelsen.

Stiftsstyrelsen hade inför årets budget också föreslagit att dra in verksamhetsbidraget till flygplatskyrkan på Landvetter.

– Men stiftsfullmäktige ändrade det beslutet, säger Per Starke.