ESLÖV
I Eslövs kommun bor 30 000 personer och här finns 23 kyrkogårdar. Flera av dem är små, berättar kyrkogårds-och fastighetschef Peter Sjöndin Magnusson.
Och på flera av dem – Västra Sallerup och Västra Strö – är många gravstenar borttagna. Grönytorna är stora.
Peter Sjöndin Magnusson säger att de flesta gravstenarna togs bort på 1960-, 1970- och 1980-talen.
– Numera sparar vi nästan alla gravstenar, när gravrätterna lämnas åter. Vi tar inte bort någon utan medgivande från länsstyrelsen.
– När vi tar över gravstenar så får vi också ansvaret för gravsäkerheten. Det är en kostnad i sammanhanget. Men skulle vi behöva pengar till det så får vi från länsstyrelsen.
Peter Sjöndin Magnusson påpekar dock att gravstenen ibland tas bort på gravrättsinnehavarens begäran.
– Ibland vill de inte att den ska stå kvar.
SOLNA
På Solna kyrkogård utanför Stockholm finns 8 000 gravplatser. Kvarteren närmast den 800 år gamla kyrkan försöker kyrkogårdsförvaltningen behålla karaktären på.
De flesta gravarna här är gamla och återlämnade, kyrkogårdsförvaltningen håller i skötseln. Här sker i princip inga nya upplåtelser.
– I övriga äldre kvarter kan man få en grav, men vissa av dessa gravar har en sten vars stora värde gör att den bör behållas på plats, berättar Patrik Geijer, förman. Önskar man en sådan grav så måste man återanvända den gamla stenen.
Detta är inget standardförfarande, utan är relativt ovanligt. Det händer då och då. Då får en stenhuggare ändra namnen och årtalen.
– De gamla stenarna passar så fint in i kvarteret, förklarar förman Patrik Geijer. Vi vill behålla karaktären och det historiska sammanhanget.
På Solna kyrkogård har man ett nettoöverskott på gravrätter, det innebär att församlingen får tillbaka fler än man nyupplåter.
Patrik Geijer visar flera kvarter där gamla gravar med kraftiga stenramar är bortplockade och har ersatts med små moderna gravstenar. Grusgångarna är sedan länge ersatta med gräsmattor.
Fortsätter trenden med att människor väljer minneslund eller askgravlund så kommer gravstenarna att bli färre och gräsytorna större.
– Men vi vill ha kvar så många stenar som möjligt, säger Patrik Geijer.
LULEÅ
Cirka 550 gravrätter på Innerstadens kyrkogård har återgått till kyrkogårdsförvaltningen i Luleå kommun.
I höst ska en kulturhistorisk inventering göras. Och därefter tas beslut om vad som ska hända med stenarna.
Inventeringen påbörjades för flera år sedan, berättar Ingerlis Lyckhagen, förvaltningsassistent på kyrkogårdsförvaltningen. En vård- och underhållsplan ska författas.
– Vi vill ha en plan innan vi gör något, förklarar hon. Allmänheten vill ha en minneslund.
Gravarna på Innerstadens kyrkogård är av blandad karaktär; en del är stora grusgravar medan andra är små urngravar.
