”Stor utmaning” att kristna ukrainare inte har en egen kyrka i Sverige

 –  Det är en stor utmaning att vi inte har någonstans där vi både kan samlas spontant och ha regelbundna möten med människor som just nu har väldigt många frågor och stora behov, säger den ukrainsk-katolska prästen fader Andriy Melnychuk i Stockholm.

 –  Vi får hyra Johannes församlings kyrka och även använda några katolska kyrkor, det är vi tacksamma för. Men det är bara under ett begränsat antal timmar i veckan och det räcker inte för att täcka behovet som finns.

Den ukrainska grekisk-katolska kyrkan finns representerade genom två missioner (avdelningar) inom det katolska stiftet i Sverige. Fader Andriy Melnychuk i Stockholm och fader Miroslaw Kostiw i Värnamo delar på ansvaret och reser runt i landet för att besöka familjer och fira gudstjänst.

Andriy Melnychuk är ansvarig för den största gemenskapen i Stockholm där han uppskattar att runt 120 personer samlas regelbundet för att fira gudstjänst.

Just nu ringer det oavbrutet i fader Andriy Melnychuks telefon. Ukrainare som nyligen kommit till Sverige behöver mat, kläder och boende. Det hjälper välgörenhetsorganisationen Caritas Sverige och dess volontärer till med. Men många behöver också prata. Eftersom män mellan 16 och 60 år inte får lämna Ukraina är majoriteten som kommer kvinnor och barn. Familjer har splittrats.

 – När det handlar om andliga behov ser det väldigt olika ut. Ukrainare som kom för några dagar sedan vill bli hörda. De är rädda och känner ilska och frustration, säger fader Andriy Melnychuk.

 –  Ukrainare som kom precis efter krigsutbrottet känner väldig stark skuld över att ha lämnat landet. Många har vänner och släktingar som slåss och riskerar sina liv.

Majoriteten av Ukrainas drygt 44 miljoner medborgare är kristna. Enligt en undersökning som den ukrainska tankesmedjan Razkumkov Centre gjorde 2018 uppgav 67 procent av att de tillhörde någon av de två ortodoxa kyrkorna i landet, kyrkan underställd Moskvapatriarkatet eller den självständiga ukrainska kyrkan underställd Konstantinopelpatriarkatet. Nära tio procent uppgav att de tillhörde den grekisk-katolska kyrkan.

Misha Jaksic, samordnare för den ortodoxa kyrkofamiljen i Sveriges kristna råd (SKR), berättar att olika samhällsaktörer i Sverige nu hör av sig till honom och frågar hur det andliga behovet hos flyktingar från Ukraina kan tillgodoses. Men det finns ingen ukrainsk ortodox kyrka i Sverige i dag.

 – De som kommer hit kanske måste försöka samla sig och så kan det börja uppstå något i Sverige framöver, säger Misha Jaksic.

De två ryska ortodoxa kyrkorna som finns samlar både ryssar och ukrainare. Men situationen är komplicerad eftersom det pågår en konflikt mellan patriarken Kirill i Moskva och den ekumeniske patriarken Bartholomeus i Konstantinopel. Kirill har inte tagit avstånd från kriget.

Kristi förklarings kyrka samlar nära 2 500 medlemmar i Sverige. Tidigare var kyrkan del av en västereuropeisk synod i Paris, underställd Konstantinopel. Men sedan 2019 tillhör kyrkan det Bulgariska ortodoxa metropolitdömet för USA, Canada och Australien. Johannes Pulkkanen, altartjänare och prästkandidat, har tidigare sagt till Kyrkans Tidning att de politiska diskussionerna lämnas utanför kyrkan.

Den ryska ortodoxa kyrkan i Sverige, underställd Moskvapatriarkatet har nära 1 500 medlemmar.

 – Vissa har krävt att de ska uteslutas från SKR, men det finns massor av argument för att det inte ska ske. Vi ska försöka komma i kontakt med dem nu och se till att de inte känner sig ensamma. De är otroligt utsatta. Det har gått rykten om att de skulle vara ”Kremls kraft i Sverige”, säger Misha Jaksic.

Kyrkoherde Vitaly Babushin vill inte ställa upp på en intervju utan hänvisar till en text på kyrkans hemsida där han skrivit att man ber för fred och förespråkar ett snart slut på kriget. Hans namn fanns även med bland de ryska ortodoxa präster som undertecknade ett upprop i vilket de krävde ett omedelbart stopp på ” det brödramördande kriget” i Ukraina.

 –  De här två kyrkorna i Sverige verkar ligga lite lågt nu, men jag tror att de härbärgerar både ryssar och ukrainare och att det fungerar, vi har inte sett några större motsättningar, säger Misha Jaksic.

Vad tror du att kriget kan betyda framöver för de ortodoxa kyrkorna i regionen?

 – Jag ser framför mig att problematiken nu kan få kyrkorna att komma närmare varandra, till att börja med i Ukraina, men också till exempel i väst. Det kan vara önsketänkande från min sida, men jag har inte sett något i en annan riktning.