Granskningen av Skut: Brister kan drabba anställda

Den juridiska genomgången av Svenska kyrkans utlandsförsamlingar har pågått sedan 2017. Utredningen inleddes efter Aftonbladets granskning av utlandskyrkan som ledde till att flera Skut-chefer slutade.

Advokatbyråerna Bird and Bird och Mannheimer Swartling har kartlagt församlingarnas avtal, ekonomiska redovisning, skatter, tillstånd, försäkringar och fastigheter. Hittills har hälften av församlingarna kartlagts, till en kostnad på omkring 20 miljoner.

– De resterande församlingarna kommer att arbetas med nu under hösten och första halvåret 2020. Vi avser att vara klara med genomgången till nästa sommar, säger Maria Lundqvist Norling, Svenska kyrkans rättschef.

– Vi har en förhoppning om att slutsumman ska bli lägre än de 40 miljoner som ursprungligen har anslagits för arbetet men det är mycket svårt att på förhand bedöma detta.

Av 44 församlingar är 20 granskade och Kyrkans Tidning har tagit del av rapporterna. En av bristerna som lyfts är att flera församlingar inte är registrerade som egna juridiska personer i det land där de verkar.

Så är fallet i Toronto, Rom, Köpenhamn, Melbourne och Brisbane. Det innebär att kyrkorådets ledamöter kan bli personligt ansvariga, till exempel för församlingens skulder. Det betyder också att församlingarna inte kan ingå avtal med samarbetspartners, äga fastigheter eller teckna anställningsavtal.

I Toronto är till exempel utlandsförsamlingen inte en giltig part i avtalet mellan Svenska kyrkan och den Evangelisk-lutherska kyrkan i Kanada. I Melbourne är den person som skrivit under anställningskontrakten med de lokalt anställda själv juridiskt ansvarig för de anställningarna.

Även på skatteområdet rapporteras många brister. Till exempel är församlingarna i Paris och södra Frankrike och Monaco registrerade som religiösa associationer och har därför rätt att slippa betala viss skatt. Men granskningarna visar att till exempel julmarknader och kaféverksamhet drar in så stora intäkter att det kan anses vara skattepliktig verksamhet. Granskningen visar även att flera av kyrkoherdarna i utlandsförsamlingarna bor gratis, vilket kan vara en skattepliktig förmån. Men ingen skatt har betalats.

– Syftet med genomgången har varit att se under vilka juridiska förutsättningar som Svenska kyrkans utlandsförsamlingar bedriver sin verksamhet för att säkra att verksamheten sker enligt gällande lagar och regler. Då det inte har gjorts någon liknande, samlad genomgång tidigare och mycket kan ha hänt i omvärlden som ändrat de ursprungliga förutsättningarna så har det funnits ett behov av att få en klarläggande helhetsbild, säger Maria Lundqvist Norling.

Den bilden visar att i många församlingar finns oklarheter i hanteringen av volontärer. I New York har till exempel församlingen omkring 80 volontärer, men deras uppgifter är inte definierade. I södra Frankrike och Monaco finns personer som utför avlönat arbete. Men församlingen ser dem som volontärer och betalar därför inga sociala avgifter. Byrån menar att det kan vara felaktigt.

Enligt granskningen behöver utlandsförsamlingarna se över sina försäkringar. Både vad gäller fastigheter och personal. Svenska kyrkan på nationell nivå försäkrar utsänd personal. Men flera av församlingarna, till exempel i USA, har inte tillräckliga försäkringar för sina lokalt anställda.

Tillräckliga försäkringar saknas även för de mobila prästerna i Afrika och Sydamerika. Svenska kyrkans reseförsäkring täcker inte den verksamhet som prästerna utför, slår juristerna fast. De mobila prästerna reser även med turistvisum, men enligt granskningen kräver deras verksamhet i vissa länder arbetsvisum.

En återkommande kritik i rapporterna är att församlingarna saknar tillräcklig dokumentation. Flera av församlingarna i USA har inte en fullständig ekonomisk redovisning och saknar flera av de policydokument som krävs för en arbetsplats. I Köpenhamn saknas firmatecknare och i flera av länderna finns inte ”Svenska kyrkan” som registrerat varumärke.

Bristerna i dokumentationen har gjort det omöjligt för juristerna att göra en ordentlig utredning av alla församlingar. I São Paulo har till exempel inte juristen kunnat utreda vare sig församlingens skatter, samarbetsavtal, tillstånd, försäkringar eller anställdas rättigheter.

Ytterligare en återkommande kritik är att Svenska kyrkan på nationell nivå saknar egna avtal med utlandsförsamlingarna. De behövs för att klargöra vilka skyldigheter och vilket ansvar som finns.

Maria Lundqvist Norling säger att det ännu inte gjorts en bedömning av hur allvarliga bristerna som upptäckts är, eftersom inte hela genomlysningen är klar.

– En del brister eller frågetecken kan vara mer angelägna att ta tag i eller undersöka närmare.

Hur tar ni er an de brister som hittills kartlagts?

– En del åtgärder har vi påbörjat i verksamheten men avsikten är att kyrkostyrelsen ska få en samlad bild när genomgången är klar och då kan styrelsen också bättre bedöma vilka eventuella insatser som behöver göras och vad som då bör prioriteras. Vi avser också att ingå avtal med församlingarna där så är möjligt.