Storkyrkan har återfått sin skrud från 1743

Nu lyser Storkyrkan i Gamla stan i Stockholm i all sin prakt. Byggnaden är en av Sveriges verkliga klenoder och här har en rad historiska händelser utspelat sig innanför de mäktiga väggarna. Byggnaden har renoverats och återställts till hur exteriören såg ut 1743.

Från Storkyrkan utgick och leddes reformationen och därigenom utvecklingen av det svenska skriftspråket under 1500-talet. Här har kröningar av våra monarker ägt rum och i vår tid gifte sig kronprinsparet Victoria och Daniel i Storkyrkan år 2010.

Renoveringen av Storkyrkan började 2020

I slutet av 2010-talet såg katedralen sliten och skamfilad ut. Bland annat hade delar av putsen på tornet fallit bort. Där fanns det mest akuta skälet till att en renovering startade hösten 2020. Vid ett tillfälle trillade faktiskt ett större stycke puts ned, och situationen var sådan att en allvarlig olycka mycket väl kunde ha inträffat.

Några av landets skickligaste hantverkare anlitades för renoveringen och slutresultatet kan nu skönjas. Utgångspunkten har varit att Storkyrkan ska kunna uppvisa ett fint skick i minst 100 år. Formellt ska kyrkan återinvigas den 31 maj. Ett besök i Gamla stan rekommenderas, där är det enkelt att konstatera: Storkyrkan har blivit en lysande pärla som pryder sin plats på Slottsbacken.

Renoveringen i sammanfattning har handlat om att skadad sten lagats eller bytts ut och att kyrkan har fått ett nytt koppartak och ny putsfasad. Omfattande sten-, murnings- och måleriarbeten har utförts under de snart tre år som renoveringen pågått.

Ruttnat trä fick skyfflas bort

Fasaden på torn och långsidor har fått en ny, barockrosa kulör för att bättre harmoniera med det intilliggande slottet. Den tidigare så välbekanta ärggröna färgen på tornhuven har blivit mörkt kopparröd och skimrar vid en blick uppåt från Gamla stans alla gränder och prång.

Det är utan tvekan i tornet som renoveringen varit som mest omfattande. Den träkonstruktion som är fundamentet i lanterninen (torntoppen) var mycket svårt skadad av fukt och satt till och med lös med påtaglig risk för en stor olycka vid nästa storm. Allt ruttnat trä fick bokstavligen skyfflas bort. Att lanterninen satt löst medförde också sprickbildning i tornets nedre del. Allt detta har förstås undersökts och åtgärdats på ett sådant sätt att kyrkan ska kunna fungera under lång tid.

Det är en spännande resa genom tid och rum när berättelsen om Storkyrkan och dess historia återges via intressanta möten och hisnande besök i tornet. Det går utan tvekan att väva ihop en story som förenar katedralens historia med det omfattande och noga planerade renoveringsarbetet som pågått 2020–2023.

Har en 700-årig historia

Storkyrkan omnämns i de historiska källorna för första gången på 1270-talet, några årtionden efter Birger Jarls skyddsbrev till Fogdö kloster år 1252, det år som brukar betraktas som Stockholms officiella grundande. År 1306 är det mer formella år då S:t Nicolai kyrka invigdes, namn­given efter handelns och sjöfartens skyddshelgon.

Det publika namnet ”Storkyrkan” har använts sedan 1600-talet, och själva byggnaden har spelat en huvudroll vid åtskilliga viktiga historiska händelser under dess drygt 700-åriga historia.

Reformationen på 1520-­talet brukar nämnas, men sällan i den betydelsen att det var i Storkyrkan som normerna för svenska skriftspråket kom på plats. Nu skulle predikningar ske på svenska i stället för latin, och här utvecklades också den gudstjänstordning i luthersk anda som kom att påverka kyrkolivet och helgrutiner i hela Sverige.

Tornet stod klart 1742

Men hur kommer det sig att Storkyrkan har återställts till just 1743? Förklaringen finns beskriven på Storkyrkans östra sida. Här finns en tavla med text som kom på plats just år 1743 och som märkligt nog är formulerad på latin. Detta trots att latinet ansågs tillhöra den katolska kyrkans värld och trots att ­Sverige blivit protestantismens främsta försvarare genom de exempellösa framgångarna i trettio­åriga ­kriget (1618-48) hundra år tidigare.

”Slutligen enligt den milderikaste Konung Fredrics Bud och Befallning Har ett Torn av förvånande höjd, som av ålder blivit bräckligt, nedrivits Och själva byggnaden med taket förbättrat, Hvartill början gjordes 1736 och fullbordades 1743.”

Tornet stod alltså färdigt på hösten 1742 och hela omgestaltningen av kyrkan blev klar ­under 1743.

Undangömda tidskapslar hittades 

Vid renoveringen av det skadade tornet hittades några undangömda tidskapslar under lanterninen. En av dem var från 1742, då det nya tornet stod färdigt den 15 september samma år.

Vid den andlöst spännande öppningen av den orörda tidskapseln i september i fjol visade sig innehållet bestå av ett vitt, vackert och oskadat dokument med en text. Och den sirliga, vackra texten gick att läsa, trots äldre stavning och annorlunda typsnitt. Dokumentets text återgav berättelsen om den gamla höga, medeltida tornspirans rivning med början år 1736 och den nya i barockstil som invigdes i september 1742.

Niclas Svensson