Svenska kyrkans ansvar: beredskap, kulturarv och begravning

2015 beslutade regeringen att rusta upp totalförsvaret. Det har inneburit att även Svenska kyrkan har fokuserat mer på sin roll vid höjd beredskap eller krig. 

Vid höjd beredskap i Sverige har Svenska kyrkan två lagstadgade uppdrag: att vårda kulturminnen och att bedriva begravningsverksamhet. 

Ansvaret för det kyrkliga ­kulturarvet styrs av kulturmiljö­lagen där det står att Svenska kyrkan ska “vidta de beredskapsförberedelser som under höjd ­beredskap behövs för vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena”. 

– En väsentlig del i den befintliga beredskapen är de förteckningar som församlingarna har över vilka föremål som ska evakueras vid brand. De är också till hjälp vid andra kriser, säger Lisa-Gun Bernerstedt, samordnare för Svenska kyrkans arbete i det civila försvaret. 

Begravningar i krigstid

Uppdraget för begravningsverksamhet är utformat liknande kulturarvet, men styrs av begravningslagen. 

– Det är viktigt att man planerar för att kunna genomföra begravningsverksamheten under mycket störda förhållanden. Det vi har normalt är inte säkert att vi har under krig. Åtminstone i de områden där kriget härjar kan vi utgå från att vi inte har det, säger Stig Husin, Svenska kyrkans krisberedskapssamordnare. 

De förhållanden inom begravningsverksamheten som man ringat in som extra viktiga är behov av extra personal vid stort antal avlidna samt brist på drivmedel och energi som behövs för såväl transportering av kroppar som kylrum och kremering.

Kyrkostyrelsen, som har i uppgift att samordna Svenska kyrkans beredskap, har initierat ett projekt som ska stärka Svenska kyrkans förmåga i det civila försvaret. Projektet är kopplat till totalförsvarets uppbyggnad i Sverige. Projektet var tänkt att pågå fram till 2025, men på grund av rådande omständigheter har man tidigarelagt arbetet och det kommer att vara klart ­redan 2023. 

Svenska kyrkans församlingar har vana av att hantera många typer av krissituationer, men nu handlar det om att öka kunskapen specifikt om höjd beredskap och krig. 

– I grund och botten har vi en lång tradition av att kunna stötta och hjälpa till vid kriser på lokal nivå, men det är ingen tvekan om att det finns utvecklingsområden när det kommer till mer omfattande kriser och krig, säger Stig Husin. 

Krigsplacering inom kyrkan

Första frågan på agendan för projektet är att utreda vad krigsplacering innebär för Svenska kyrkan. 

– Vi håller på att ta fram en vägledning för församlingarna, som man kan ha som stöd för att tänka igenom vilka personer som behöver finnas på plats i händelse av höjd beredskap och krig. Till exempel kyrkoherden, som ju behöver kunna se till att det finns resurser för att utföra den grundläggande uppgiften, säger Lisa-Gun Bernerstedt. 

Utöver de lagstadgade uppdragen så är det centralt att församlingar har en plan för hur man fortsätter bedriva gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Det är en grundprincip i samhället att all verksamhet i största möjliga mån fortsätter som vanligt i en krissituation, framhåller både Husin och Bernerstedt. 

– Vi ska ha förmåga att sörja för de fyra bitarna. Orostider har visat att vår roll kommer att accentueras om det värsta skulle hända. Vi är viktiga redan till vardags, men vi kommer att bli än mer viktiga om kriget närmar sig eller kommer hit, menar Stig Husin.