Det tar i snitt över tre veckor för en avliden att komma i jorden eller kremeras, vilket är betydligt längre tid än i våra grannländer.
Ulf Lernéus, förbundsdirektör för Sveriges auktoriserade begravningsbyråer (SBF), vad beror det på?
– Den stora delen är att sju av tio familjer vill ha begravningen på en fredag och det finns ju ett begränsat antal fredagar på en månad. Det tar också längre tid, nästan en halv vecka innan anhöriga tar kontakt med begravningsbyrån.
En lag tillkom för snart tio år sedan för att komma tillrätta med det här, då man såg att tiden mellan dödsfall och begravning kontinuerligt ökade. Enligt den nya lagstiftningen får det bara gå en månad däremellan. Tidigare var det två månader som gällde.
Men tiden har bara ökat. Vid tiden för lagändringen tog det i snitt 21,6 dagar mellan dödsfall och begravning. Strax efter lagändringen sjönk den till 19 dagar. När SBF nu undersökte saken igen i oktober och november så har snittiden ökat till 24,4 dagar. Håller man inte tiden händer dock inget allvarligare än att man får ett brev från skatteverket.
– Här behöver vi fundera framöver hur vi ska gå tillväga för att kunna tillmötesgå människor, med tillgänglighet och tider. Vi har provat lördagar men det har inte varit attraktivt. Om det inte finns någon tradition av att hålla begravningar på en lördag på en ort så är det jättesvårt att införa, säger Ulf Lernéus.
I Norge och Danmark ligger snittiden på åtta respektive tio dagar och i Finland, som inte har någon lagstiftning på området, dröjer det i genomsnitt 14 dagar mellan dödsfall och begravning.
– Och kommer vi ner till Belgien, Frankrike, Nederländerna så är det fem dagar som är lagstiftat. Men i Sverige är vi väldigt öppna med att människor får ha önskemål, medan i de här länderna så får man en tid – och den tiden blir det.
Men är det ett problem att svenskarna tar tid på sig?
– Vi har ingenting emot det här. Det är viktigt att anhöriga får tid på sig att kunna vara med. I Sverige har vi också väldigt extrema familjekonstellationer, det är många som berörs många gånger vid ett dödsfall och som vill vara med på begravningen.
Pandemin har förstås påverkat, men det handlar inte om några stora skillnader.
– Det finns ett etiskt dilemma och det är den döde själv. Det kan bli väldigt långa liggtider, säger Ulf Lernéus.
