Inclusive church: Trygghet skapas i gästfrihet

Kyrka för alla. Låga trösklar. En öppen dörr. När kyrkan formulerar vad den vill vara står det ­breda välkomnandet i fokus.

Ändå finns det människor som vittnar om att de känner sig utestängda. Många församlingar är också medvetna om att kyrkans miljö inte alltid svarar upp mot de välmenande orden. Det gäller inte minst församlingar som verkar i mångreligiösa och mångkulturella områden.

Det är mot den bakgrunden som termen Inclusive church hörs i allt fler sammanhang. Begreppet kommer från England, där det startade som ett nätverk inom den anglikanska kyrkan och i dag fungerar som en ekumenisk gräsrotsrörelse. Inclusive church står för att kyrkan ska arbeta för inkludering utifrån ­aspekter som funktionshinder, fattigdom, etnicitet, könsidentitet, psykisk ohälsa.

Steg för steg har Inclusive church tagits upp i svenskkyrkliga sammanhang. Samarbeten har funnits i många år, inte minst i Stockholms stift. Viss litteratur har också producerats med inspiration av Inclusive church.

– Just nu är vi i en fas där tankarna får bredare genomslag.

Det säger Erik Dufva, biträdande kyrkoherde i Botkyrka församling och en av ledarna i kursen ”Finns det rum för mig?” som startar i september. Det är den andra Inclusive church-orienterade utbildningen i större skala. I fjol hölls den första, för ett 150-tal deltagare. Den kommande utbildningen, som är nät­baserad, riktar sig i huvudsak till medarbetare i Stockholm, Uppsala och Strängnäs stift.

"Inclusive church är inget färdigt koncept"

Både utbildningen och Inclusive church är en process, menar Erik Dufva.

– Inclusive church innehåller metoddelar men är inget färdigt koncept. Det handlar inte om att starta nya verksamheter utan mer om ett slags hållning som tar sig uttryck i teologi och praktisk handling.

Det primära är att syna församlingens hela liv och ställa frågan ”Hur kan vi ge fler människor möjlighet att vara med?”, förklarar Erik Dufva. Kan den ensamstående pappan som jobbar som lärare delta i småbarnsmusiken eller bygger verksamheten på att man är två föräldrar, varav en jobbar deltid? Om man ­inför uppstarten av en konfirmandgrupp vet att det finns deltagare från hem utan ekonomiska resurser – kan man då ta ut avgift för konfirmandlägret?

I Botkyrka församling har de olika distrikten fått välja fokusområde, ett specifikt temaområde som är särskilt angeläget i den lokala kyrkan. Vad som är lätt eller svårt beror mycket på sammanhanget man finns i, förklarar Erik Dufva.

– Att arbeta för att den som ­lider av psykisk ohälsa ska få en självklar plats i församlingen kan utmana. Lika så kan frågor om hbtq+ väcka tankar. Vi vill vara tydliga med var vi står som församling, med respekt för de erfarenheter som finns i en annan trostradition.

Botkyrka församling började arbeta med Inclusive church i ­ja­n­­­uari 2021. Erik Dufva tycker att det har hänt mycket sedan dess. Relationen till andra har förändrats. Nu visar man tydligare för den som kommer att man ser hen som den del av församlingens liv, ”oberoende vem du är”, säger han.

– Inclusive church handlar om att det som är trons kärna ska få nå ut. Om kyrkan tar sitt uppdrag på allvar och vill vara ett redskap för Guds mission i världen, då måste vi göra det på ett sätt som är tillgängligt för många människor.

Kursen som ges till hösten, liksom den som gavs för något år sedan, har vuxit fram ur Framtiden bor hos oss, ett nätverk i Svenska kyrkan för församlingar som har låg tillhörighet och som finns i mångkulturella och mångreligiösa miljöer.världs­vida kyrkan.

En av dem är Tynnereds församling utanför Göteborg, där södra delen domineras av fler­familjshus och av människor från framför allt Afrika och Latinamerika. I den gudstjänst­firande församlingen finns en relativt stor andel personer med bakgrund i de syriskortodoxa och östassyriska kyrkorna.

Per Eriksson är församlingsherde. För att beskriva den teologiska grunden till Inclusive church bläddrar han några år bakåt i sitt eget yrkesliv, till tid­en då han just hade börjat jobba på Stadsmissionen. Han berättar om den första gudstjänsten där han medverkade som personlig förebedjare.

– När jag bett klart för kvinnan framför mig tittade hon upp, såg mig rakt i ögonen och sa ”Och vad vill du att jag ska be för dig för?”. Det har jag burit med mig sen dess.

Kyrkan ska erbjuda en atmosfär där människor kan andas fritt, säger Per Eriksson.

– Vårt uppdrag är att vittna om Guds kärlek i våra egna liv och att peka på vad Jesus gjorde. I det väcks frågan om hur jag ser på mig själv, försöker jag vara den starka och duktiga? Vi är många som behöver lära oss att se att andra har en gåva till mig, precis som jag har en gåva till andra.

Fördjupat inkluderingsarbete

Församlingen har länge jobbat med inkludering men genom Inclusive church har arbetet fördjupats, menar Per Eriksson, som konstaterar att Svenska kyrkans arbetslag ofta består av etnisk svensk medelklass med akademisk bakgrund.

– Det är lätt att bli blind för svårigheterna som finns för den som inte passar in i normen, ­säger han.

Som församling tar man också gärna sin tillflykt till planering och struktur och tror att det är det som skapar trygghet.

– Men trygghet skapas i relation. I vår omsorg om varandra och i en gästfri atmosfär.

Ett annat perspektiv som utmanas genom Inclusive church är det individuella. När kyrkan tänker inkludering tänker man på enskilda personer. Många av Tynnereds församlingsbor har starka släkt- och familjestrukturer.

– Vi tänker att det är vad jag själv vill som är det viktiga, det är så vi talar om exempelvis ­samlevnads- och hbtq-frågor. För många ungdomar vi möter är den egna viljan viktig, men de är mer beroende av sin familj och släkt än de flesta av oss, och många av livsvalen blir underordnade vad familjen och släkten tycker. Det gör att frågeställningarna blir delvis andra än i församlingar som inte är så mångkulturella.

Fyra värdeord

I Tynnereds församling har man valt ut fyra värdeord som arbetet kretsar kring: gästfrihet, delaktighet, mångfald och helighet.

Per Eriksson lyfter särskilt fram delaktigheten. Den kan handla om att söndagsskolans barn formulerar en av söndagens böner. Barnen kan till exempel be ”att vår ledare Suzana ska bli gammal, vi tycker så mycket om henne”. Eller ”Vi ber Gud att vi ska få sova över här i kyrkan för det vill vi”. En annan gång är det någon annan av verksamhetsgrupperna som ber.

Han ser paralleller mellan ­Inclusive church och 12-stegs­rörelsen.

– Inclusive church är en ständig reflektion om vad Gud gör med oss. Den egna erfarenheten spelar stor roll. Båda av de starka och glada sidorna inom oss, och av bristerna. Det handlar om att öppna sig för ett helande och om en närhet som lämnar ett tomrum mellan dig och mig, där du har frihet att närma dig om du vill. Ömsesidigheten är det centrala.

Till de konkreta förändringar som skett i Tynnereds församling hör att man har flera gudstjänstvärdar med utländska bakgrund. Ofta finns sju eller åtta nationaliteter närvarande vid gudstjänsten. Värdarna kan ha bakgrund i Turkiet, Iran, Syrien och Sverige. När Vår fader ska läsas förklarar tjänstgörande präst att bönen först bes på svenska och att den som sedan vill be på sitt modersmål är välkommen att göra det.

Ibland blir bönen läst på tre ­eller fyra språk.

– Det uppstår en särskild känsla i rummet. En stämning som är både personlig och innerlig och som samtidigt uttrycker hur vi är en del av den