TV-gudstjänsten samlar storpublik vid nationella kriser

Foto: Lars Rindeskog, Max Wahlund

Vid nationella trauman skjuter tv-gudstjänstens tittarsiffror i höjden. Forskarna menar att vi blir mer religiösa i tider av oro. Men det kan också handla om en mer relevant gudstjänst.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Foto: Lars Rindeskog, Max Wahlund

Under våren 2020 nästan fördubblades antalet svenskar som tittade på gudstjänsten i SVT 2. Det visar statistik från SVT som Kyrkans Tidning skrev om förra veckan.

Ökningen tolkas entydigt som en effekt av coronapandemin, men fenomenet är inte nytt.

– Min erfarenhet efter 30 år med tv är att när det uppstår någon form av nationellt trauma, som Estoniakatastrofen, tsunamin eller mordet på Anna Lind, då har tv-gudstjänsten särskild betydelse, eftersom den sprids över hela landet och talar in i nationens situation, säger Johannes Söderberg, producent för tv-gudstjänsterna.

Från första söndagen i april till sista söndagen i maj nådde sju gudstjänster av nio mer än dubbelt så många tittare som motsvarande söndagar 2019. Som mest var det en ökning på 130 procent. Toppnoteringen sett till antalet tittare gjordes vecka 13 när 122 000 personer tittade på tv-gudstjänsten.

Johannes Söderberg. Foto: Magnus Aronson/Ikon

För 26 år sedan, när Estonia förliste på Östersjön, låg antalet tittare en normal söndag i storleksordningen 110 000–120 000. Söndagen efter fartygsolyckan som bragte 852 personer om livet bänkade sig cirka 855 000 svenskar framför tv-apparaterna för att dela den enda nationella gudstjänsten.

Johannes Söderberg betonar att tv-gudstjänsten är speciell på så vis att samma gudstjänst kan ses av människor i hela landet och i någon mån samlar nationen i en svår stund.

Samtidigt är Sverige ett av världens mest sekulariserade länder, enligt forskningen. Samma forskning kopplar religiositet till tider av oro, berättar Pernilla Jonsson, chef för Svenska kyrkans analysenhet.

– I kriser och tider av osäkerhet när tryggheten inte kan tas för given, då blir tro och religion viktigare i människors liv, enligt sekulariseringsforskare som [Ronald] Ingelhart, säger hon.

Men det som dominerat på senare år är ett motsvarande samband, fast tvärtom: När människor får det bättre tenderar de att lämna kyrkan eller överge sin religiösa praktik. Ekonomiska chocker som arbetslöshet har inte heller inneburit att människor vänt tillbaks till religion och religiösa institutioner. 

– Men en pandemi är en annan typ av kris, som är mycket mer existentiell. Det är någonting som vi inte kan se, som drabbar slumpmässigt och handlar om liv och död, säger Pernilla Jonsson.

– När stora nationella trauman inträffar visar sig behovet av en existentiell dimension. Under den sekulära ytan verkar det finnas ett existentiellt behov kvar, säger Johannes Söderberg på SVT.

Även för SVT och Svenska kyrkan ställdes mycket på sin spets till följd av coronapandemin. Förinspelade gudstjänster blev osändbara och nya behövde produceras med kort varsel.

– Det vore ett hån mot publiken att inte låtsas om oron som finns i samhället. Det går inte att vara lomhörd i sådana här lägen. Vi måste vara kontextuella, säger Johannes Söderberg.

De gånger SVT producerar en aktuell gudstjänst som knyter an till det människor oroar sig för just nu och som vänder sig direkt till tittaren strömmar publiken till.

– Vi jobbar alltid med att den som talar vid en tv-inspelad gudstjänst ska titta in i kameran, men när man gör en gudstjänst helt utan församling blir det ett annat tilltal. Då finns det inte två publiker att tala till utan bara en, säger Johannes Söderberg.

Han är entusiastisk över vad han och teamen lyckats åstadkomma på kort tid, men har inga planer på att ändra grundkonceptet för tv-gudstjänsten: att banda gudstjänster från hela landet och de flesta större samfund.

Johannes Söderberg ser heller inte att tv-gudstjänsten skulle hotas av att så många kyrkor nu börjat streama sina gudstjänster till följd av coronarestriktionerna.

– Vi kompletterar varandra. Församlingarna i landet har en fördel av sin geografiska närhet till tittaren. Vårt uppdrag är mer nationellt, då vi tar med tittaren på en geografisk och ekumenisk resa, säger han.

Pernilla Jonsson. Foto: Marcus Gustafsson

Kort innan midsommar skickade Svenska kyrkan ut en enkät till samtliga pastorat med frågor om hur pandemin påverkat användningen av ny informationsteknologi. Enkäten är del av ett stort internationellt forskningsprojekt, Churches Online in Times of Corona (CONTOC), vars slutsatser kommer senare i höst.

262 pastorat, drygt 40 procent, svarade på enkäten, vilket anses vara ett bra gensvar. 84 procent svarade att de hade haft någon form av digitalt format under perioden mars till juni och hälften av dessa hade haft det varje vecka. Pernilla Jonsson blev förvånad över den snabba omställningen.

– Med tanke på att många svenska församlingar inte var drabbade av någon smitta eller normalt har fler än 50 gudstjänstbesökare så var det en hög siffra. Vad vi ser är en oerhört snabb och bred omställning, säger hon.

Församlingarna som provat digitala format uppger även att de nått fler personer och nya grupper.

De svarande ser också risker med att kyrkan går on line. De som redan lever i digitalt utanförskap riskerar att hamna ännu mer utanför, menar Pernilla Jonsson.

– Man kan också se att församlingar som är geografiskt knutna blir utmanade av att allt fler gudstjänster streamas och deltagandet därmed blir gränslöst, säger hon.

Samtidigt är live-streaming en möjlighet. Livesändningarna från Uppsala Domkyrka under stilla veckan och påskhelgen nådde cirka 17 000 gudstjänstdeltagare våren 2020 när påsken inte kunde firas i fysisk gemenskap.