För 26 år sedan, när Estonia förliste på Östersjön, låg antalet tittare en normal söndag i storleksordningen 110 000–120 000. Söndagen efter fartygsolyckan som bragte 852 personer om livet bänkade sig cirka 855 000 svenskar framför tv-apparaterna för att dela den enda nationella gudstjänsten.
Johannes Söderberg betonar att tv-gudstjänsten är speciell på så vis att samma gudstjänst kan ses av människor i hela landet och i någon mån samlar nationen i en svår stund.
Samtidigt är Sverige ett av världens mest sekulariserade länder, enligt forskningen. Samma forskning kopplar religiositet till tider av oro, berättar Pernilla Jonsson, chef för Svenska kyrkans analysenhet.
– I kriser och tider av osäkerhet när tryggheten inte kan tas för given, då blir tro och religion viktigare i människors liv, enligt sekulariseringsforskare som [Ronald] Ingelhart, säger hon.
Men det som dominerat på senare år är ett motsvarande samband, fast tvärtom: När människor får det bättre tenderar de att lämna kyrkan eller överge sin religiösa praktik. Ekonomiska chocker som arbetslöshet har inte heller inneburit att människor vänt tillbaks till religion och religiösa institutioner.
– Men en pandemi är en annan typ av kris, som är mycket mer existentiell. Det är någonting som vi inte kan se, som drabbar slumpmässigt och handlar om liv och död, säger Pernilla Jonsson.
– När stora nationella trauman inträffar visar sig behovet av en existentiell dimension. Under den sekulära ytan verkar det finnas ett existentiellt behov kvar, säger Johannes Söderberg på SVT.
Även för SVT och Svenska kyrkan ställdes mycket på sin spets till följd av coronapandemin. Förinspelade gudstjänster blev osändbara och nya behövde produceras med kort varsel.
– Det vore ett hån mot publiken att inte låtsas om oron som finns i samhället. Det går inte att vara lomhörd i sådana här lägen. Vi måste vara kontextuella, säger Johannes Söderberg.
De gånger SVT producerar en aktuell gudstjänst som knyter an till det människor oroar sig för just nu och som vänder sig direkt till tittaren strömmar publiken till.
– Vi jobbar alltid med att den som talar vid en tv-inspelad gudstjänst ska titta in i kameran, men när man gör en gudstjänst helt utan församling blir det ett annat tilltal. Då finns det inte två publiker att tala till utan bara en, säger Johannes Söderberg.
Han är entusiastisk över vad han och teamen lyckats åstadkomma på kort tid, men har inga planer på att ändra grundkonceptet för tv-gudstjänsten: att banda gudstjänster från hela landet och de flesta större samfund.
Johannes Söderberg ser heller inte att tv-gudstjänsten skulle hotas av att så många kyrkor nu börjat streama sina gudstjänster till följd av coronarestriktionerna.
– Vi kompletterar varandra. Församlingarna i landet har en fördel av sin geografiska närhet till tittaren. Vårt uppdrag är mer nationellt, då vi tar med tittaren på en geografisk och ekumenisk resa, säger han.