– Att man har krav på alla friskolor, att de ska uppfylla demokrativillkor och en gemensam värdegrund är jag helt med på. Man kan ha åsikter om friskolor ska få finnas eller inte men jag reagerar på diskrimineringen, att konfessionella friskolor ska behandlas i en egen sfär, säger hon.
Karin Wiborn säger till Kyrkans Tidning att det är för tidigt att säga om utredningen har några brister, men hon är tveksam till om regeringens lagförslag kommer att gå igenom.
– Det ska bli spännande att se nu när det här går ut på remiss. I ett europeiskt perspektiv är det här udda, säger hon.
Karin Wiborn reagerar också på att högtider och skolavslutningar ska få firas i gudstjänstlokaler, men utan konfessionella inslag.
– Man ska inte påtvinga någon religiösa inslag, men det går inte att göra det helt fritt om man är i exempelvis en kyrka. Att vara i en kyrka är religiös förkunnelse i sig. Jag tycker istället att man ska ta med religiös förkunnelse från flera håll, mer religion, så att barn och ungdomar vet vad det finns att välja på. Det är religionsfrihet. Om det förbjuds kan religionen hamna i en marginaliserad tillvaro i mörkret. Religionen ska finnas tillgänglig, mitt i samhället, säger hon.
Karin Wiborn har också skrivit en kommentar till utredningen. Där påpekar hon att Europadomstolen har fastslagit att sekularism också är en filosofisk eller konfessionell övertygelse och därmed inte neutral. Därför är det märkligt att den sekulära inriktningen upphöjs till allena saliggörande.
