Utträden och lågkonjunktur slår mot kyrkans ekonomi

Så förändras intäkterna från kyrkoavgiften. foto: Mikael M Johansson

Utträden och lågkonjunktur väntas slå hårt mot kyrkans ekonomi, enligt ny prognos. Redan nu finns flera exempel på besparingar som drabbar anställda.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Så förändras intäkterna från kyrkoavgiften. foto: Mikael M Johansson

De kommande åren väntas de många utträdena under 2017 och 2018 få konsekvenser för Svenska kyrkans ekonomi, samtidigt är Sveriges ekonomi i stort är på väg att bromsa in.

– Det ser just nu ut att bli lite lägre intäkt från kyrkoavgiften än vad vi tidigare räknat med, säger Jan Östlund, ekonom på kyrkokansliet.

Under 2017 och 2018 ökade intäkterna från kyrkoavgiften med sex respektive drygt fem procent. Men enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) sjunker nu tillväxttakten i skatteunderlaget och i och med det även intäkterna från kyrkoavgiften.

– I år väntas en ökning av intäkten från kyrkoavgiften på bara 0,7 procent och nästa år minskar den. Under 2021 ligger den på cirka noll.

– Vi hade tidigare räknat med en liten intäktsökning för år 2022, men nu blir det en minskning även där, på grund av det utökade grundavdraget för pensionärerna som regeringen föreslagit.

Den sjunkande tillväxten i skatteunderlaget påverkar, men den stora förändringen över tid beror på utträden. Eftersom kyrkoavgiften betalas i förskott tar det ett par år från det att en medlem väljer att lämna tills att det syns på intäktssidan. Rekordmånga medlemmar, drygt 96 500, lämnade kyrkan år 2017. Drygt 90 200 lämnade år 2016.

– Det är inte förrän i resultatet för 2019 som effekterna från det stora medlemstappet 2016 syns, säger Jan Östlund.

I dag står kyrkoavgiften för omkring 60 procent av kyrkans totala intäkter och lönerna för motsvarande andel på kostnadssidan. Men framöver väntas personalkostnaderna öka betydligt snabbare jämfört med intäkterna från kyrkoavgiften.

– Lönerna ökar mellan två och tre procent per år. Men intäkten från kyrkoavgiften ligger nästan still fram till 2025. Det årliga resultatet kommer försämras och om man inte gör något kan det till och med bli negativa årsresultat, säger Jan Östlund.

Försäljningar av fastigheter är ett sätt som församlingar och pastorat sparar pengar på. Men det finns också exempel på planerade nedskärningar av personal. Umeå och Skellefteå pastorat ska säga upp anställda och i Stockholms stift föreslås nedläggning av stiftets servicebyrå.

– Det känns inte som en överraskning att det börjar förekomma sådana besparingar, även om det är beklagligt. Det blir intressant att se vad som hänt med kostnaderna i 2019 års statistik, för det är då förändringstakten för kyrkoavgiften började minska betydligt.

Tror du det kommer fler uppsägningar?

– Det kommer vara aktuellt att se över alla kostnader för alla delar av kyrkan och fortsätta arbeta med kostnadsanpassningar och effektiviseringar.