De kommande åren väntas de många utträdena under 2017 och 2018 få konsekvenser för Svenska kyrkans ekonomi, samtidigt är Sveriges ekonomi i stort är på väg att bromsa in.
– Det ser just nu ut att bli lite lägre intäkt från kyrkoavgiften än vad vi tidigare räknat med, säger Jan Östlund, ekonom på kyrkokansliet.
Under 2017 och 2018 ökade intäkterna från kyrkoavgiften med sex respektive drygt fem procent. Men enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) sjunker nu tillväxttakten i skatteunderlaget och i och med det även intäkterna från kyrkoavgiften.
– I år väntas en ökning av intäkten från kyrkoavgiften på bara 0,7 procent och nästa år minskar den. Under 2021 ligger den på cirka noll.
– Vi hade tidigare räknat med en liten intäktsökning för år 2022, men nu blir det en minskning även där, på grund av det utökade grundavdraget för pensionärerna som regeringen föreslagit.
Den sjunkande tillväxten i skatteunderlaget påverkar, men den stora förändringen över tid beror på utträden. Eftersom kyrkoavgiften betalas i förskott tar det ett par år från det att en medlem väljer att lämna tills att det syns på intäktssidan. Rekordmånga medlemmar, drygt 96 500, lämnade kyrkan år 2017. Drygt 90 200 lämnade år 2016.
– Det är inte förrän i resultatet för 2019 som effekterna från det stora medlemstappet 2016 syns, säger Jan Östlund.