Det visar rapporten "Ett mångreligiöst Sverige i förändring" från Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, som delvis baseras på en SOM-undersökning med 6 600 deltagare.
36 procent av Sveriges befolkning svarar att de tror på Gud, jämfört med 47 procent 2009.
32 procent av befolkningen har någon gång under 2019 deltagit i någon form av gudstjänst eller ett religiöst möte, men bara fem procent deltar regelbundet.
34 procent har bett till Gud någon gång under 2019. Drygt hälften av dem ber regelbundet. Det är alltså mer vanligt att be än att delta i en gudstjänst eller religiöst möte.
58 procent av befolkningen mellan 16 och 85 år tillhör Svenska kyrkan. De religiösa minoriteterna utgör tillsammans 12 procent, varav 3,3 procent är frikyrkliga och 2,5 procent tillhöriga islam.
2.5 procent är betydligt lägre än vad som anges från exempelvis Pew Research Institute. Hur ska man tolka detta?
– Eftersom vår rapport bygger på svar från så många svarande är det att betrakta som ett mycket stabilt statistiskt underlag. Samtidigt kan vi konstatera att många personer med utländsk bakgrund väljer att inte svara på SOM-enkäten. Skulle fler personer inom den gruppen svara så är det sannolikt att andelen tillhöriga till den muslimska, och andra religiösa minoriteter, skulle öka en aning, säger Max Stockman handläggare för religiösa minoriteter vid SST.
Mest engagerad är den frikyrkliga gruppen där 78 procent ber regelbundet och 77 procent deltar i verksamheten. 27 procent av Svenska kyrkans medlemmar beskrivs som religiöst praktiserande. Inom den muslimska gruppen besökte 35 procent någon verksamhet, medan över 80 procent ber.
Migrationen kan ibland förstärka identiteten men kan också försvaga religiositeten. Delvis handlar det om tillgång till ett organiserat religiöst liv men också att religiositeten inte längre är kopplad till hemlandets vardagsrutiner.
