– Det här är ett sätt för Svenska kyrkan att utveckla naturvärden, säger Klas Gustavsson, enhetschef för egendomsförvaltning vid Växjö stift.
– Det är tack vare vår tidigare skötsel som marken kan bli naturreservat.
Enligt Klas Gustavsson har länsstyrelsen i Kronobergs län sett ut områden som har höga naturvärden och som länsstyrelsen själv vill äga och förvalta.
– Jag kan förstå det – länsstyrelsen är förmodligen bättre än vi på naturvårdsskötsel och att göra områden tillgängliga för allmänheten. I stiftet vill vi gärna bidra till det, säger han.
Utifrån de begränsningar som finns för kyrkans markinnehav vill stiftet hellre ha betalt i ersättningsmark än pengar när man säljer mark. Därför blir Svenska kyrkan nu ägare till en skogsfastighet på 80 hektar inom Lessebo kommun. Den köpte Naturvårdsverket i fjol för 8,2 miljoner kronor, den dyraste fastigheten för året i kommunen.
– Det var inte speciellt dyrt utan normal prissättning, säger Klas Gustavsson.
Så småningom kommer kyrkan att bli ägare till fler skogsfastigheter som består av produktiv skogsmark. Sammantaget ska de motsvara den mark som kyrkan nu lämnar ifrån sig på knappt 200 hektar. Det är mark som har brukats med inriktning mot kombinerade mål – både avkastning där det är möjligt, och naturvårdsvärden.
Den mark som kommer att ingå i länsstyrelsens naturreservat omfattar bland annat gammal bokskog, mark intill en sjö, slåtterängar och mark för hyggesfritt skogsbruk.
– Att man brukar marken behöver ju inte betyda att den förstörs – det kan vara förutsättningen för att det förblir exempelvis ängsmark, om den inte betades skulle den växa igen, säger Klas Gustavsson.
Kunde Svenska kyrkan ha behållit marken och själv inrätta naturreservat? Det sker i viss mån – stiftet har både flera kyrkoreservat och naturreservat på kyrklig jord.
– Men länsstyrelsen har kanske större kompetens än vi att utveckla just de här områdena och göra dem kända, säger Klas Gustavsson.
