Viktigt men svårt minska kostnaderna för kyrkorna

Enligt beslut i kyrkomötet 2016 ska varje församling och pastorat ha en beslutad lokalförsörjningsplan senast 1 januari 2022. Något som Claes Hellberg, fastighetsingenjör i Karlstads pastorat tycker är bra:

– Grundavsikten med lokalförsörjningsplanen är att utveckla verksamheten, att göra en sådan här plan är en överlevnadsfråga för Svenska kyrkan.
Harald Cohén kyrkoherde och domprost håller med:

– Lokalförsörjningsplanen borde ha gjorts inom hela Svenska kyrkan för 10–20 år sedan. Vi behöver tänka nytt och prio ett är att föra ut evangeliet, inte att vi ska behålla allting.

Arbetet med planen har gjorts genom att titta på bokningsstatistik, dialog med församlingsråden och anställda, men också genom omvärldsanalys som att ta reda på befolkningsutveckling och utveckling inom Karlstads kommun.

Ett överskott på lokaler

I lokalförsörjningsplanen står att Karlstads pastorat har ett överskott på lokaler och att de används mindre än 50 procent av den tid de kan bokas. 
Men Johnny Boström (S) ordförande i kyrkorådet vill inte att man ska stirra sig blind på procentsatsen.

– Det handlar inte bara om att lokalerna utnyttjas till en viss procent. Om lokalen är viktig för bygden då kan den vara nödvändig, säger Johnny Boström.

I planen finns flera exempel på vad man kan behöva göra någon gång i framtiden, till exempel att kallställa en kyrka och att vinterstänga andra som man då alternerar mellan. 

– Det är inte aktuellt med vinterstängning än vad jag har förstått, säger Anita Hall (C), ordförande i församlingsrådet i Väse-Fågelviks församling och ledamot i Karlstads pastorats kyrkoråd och kyrkofullmäktige. 

– Jag tror vi får ännu färre medlemmar om en kyrka skulle vinterstängas. Man kan inte alltid spara sig ur en kris, ibland måste man satsa också.  Kyrkorna betyder mycket både på landsbygden och i tätorten, men särskilt på landsbygden, säger Anita Hall som anser att kyrkan ska använda de medel som finns, så länge det går.
Det finns ingen tidplan vad gäller beslut om till exempel kallstängning eller vinterstängning i lokalförsörjningsplanen.

– Det kan dröja flera år, planen är något vi arbetar med kontinuerligt, säger Harald Cohén, kyrkoherde och domprost som påpekar att Karlstads pastorat har genomfört ett stort strategiskt arbete redan och därmed har god ekonomi.

Enligt Johnny Boström skulle en förändring av lokaler främst att handla om annat än kyrkor, till exempel ekonomibyggnader. Redan nu har pastoratet sålt Östra Fågelviks församlingshem och en stadsdelskyrka i Herrhagen. Ett stort antal kyrkor i pastoratet har ju också ett kulturhistoriskt värde och kyrkan är skyldiga att bevara dem.

Ska bli klimatneutrala

Planen innehåller också ett stort antal förslag vad gäller klimat och miljö. Ett arbete som redan har påbörjats, bland annat genom att det har tillsatts en energi- och miljögrupp som har tio miljoner till sitt förfogande under tre år för att arbeta för att Karlstads pastorat ska bli klimatneutralt. Gruppen ska samarbeta med pastoratets fastighetsgrupp.

– Om vi ska kunna bli klimatneutrala och det ska betyda något kommer det att handla om allt; fastigheter, resor, fordon. Hur skriver vi ut? Hur använder vi papper? Hur städar vi? säger Claes Hellberg.

Redan nu har pastoratet gjort sig av med utrustning som kräver fossil olja. Gamla värmesystem har konverterats för att bli effektivare och pastoratet köper el som är ursprungsmärkt och hållbar.

– Att behålla våra medlemmar är ju en av våra största utmaningar. Att satsa på miljön kan vara ett av benen att stå på.  Det visar att vi har omsorg om människan, säger Claes Hellberg.