Efter beslut 2018 gäller nu en ny modell för fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning. Den bygger inte på ansökningar, som tidigare, utan på statistiskt säkerställda nyckeltal. Fördelningsperioden är på fem år.
- Den nya fördelningsmodellen med nyckeltal och längre fördelningsperioder medför många fördelar, säger Markus Dahlberg, chef för enheten för kulturarvsstöd på Svenska kyrkan, i ett pressmeddelande.
- Framför allt möjliggör det en långsiktig planering och ökad förutsägbarhet för stiften. Tidigare har de anslagna medlen varierat från år till år beroende på ansökningstrycket från övriga stift. Men det kommer också att leda till en rättvisare fördelning, smidigare processer och snabbare beslut för församlingarna.
Fördelningen av den kyrkoantikvariska ersättningen för de kommande fem åren har skett utifrån tre indikatorer:
- Hur många skyddade kyrkor det finns i stiftet. Utifrån antalet kyrkor fördelas 40 procent av ersättningen.
- Hur många kvadratmeter skyddad kyrka det finns i respektive stift. Ytan skyddad kyrka avgör hur 40 procent av pengarna fördelas.
- Hur mycket kyrkoantikvarisk ersättning stiftet fått tidigare. Utifrån den parametern fördelas 20 procent av den kyrkoantikvariska ersättningen.
- Den sista parametern är den enda som inte bygger på nyckeltal utifrån objektiva egenskaper, men de historiska ersättningsnivåerna indikerar ändå på att man har haft ett större behov av kyrkoantikvarisk ersättning. I framtiden ska vi utgå ifrån ett antal indikatorer som visar på det kommande underhållsbehovet, men det analysinstrumentet finns inte ännu, säger Markus Dahlberg.
Det beslut som kyrkostyrelsen nu fattat gäller för ramåren 2021-2025. Ersättningen beslutas och fördelas en i en nationell ram och en stiftsram. Stiftsramen ska finansiera övergripande stiftsprojekt och åtgärder hos församlingar i stiftet, medan den nationella ramen ska bekosta nationella projekt.
Församlingarna kommer precis som tidigare söka ersättning hos stiftet. Skillnaden är att stiftet nu på förhand vet vilken ram man har att fördela varje år som omfattas av fördelningsperioden.
Den slutliga fördelningen av pengarna görs varje år under våren, då stiften beslutar vilka projekt i församlingarna som ska få bidrag.
Kyrkostyrelsen fördelar årligen totalt 460 miljoner kronor till församlingar, stift och nationell nivå i arbetet med att bevara och skydda det kyrkliga kulturarvet. Beslutet gäller under förutsättning att riksdagen beviljar medel i samma utsträckning som tidigare.
Den nya fördelningsmodellen har tagits fram eftersom staten har påtalat brister i den tidigare, mer ansökningsstyrda modellen, sedan 2008.
