Bredda rekryteringen till kyrkans utbildningar

Svenska kyrkan genomgår just nu en kris vad gäller rekrytering. Krisen har varit ämne för debatt och reportage i Kyrkans Tidning ett tjugotal gånger bara i år (se exempelvis ledaren 3/2018) och även den nytillträdda Härnösandsbiskopen Eva Nordung Byströms herdabrev behandlar ämnet (se Kyrkans Tidning nummer 8/18).

Fokus har legat på att få fler ungdomar i församlingarna att söka sig till Svenska kyrkans utbildningar, men förslag har även väckts om att rekrytera prästvigda från andra länder. Däremot har man inte diskuterat hur själva utbildningarna bör anpassas för att möjliggöra rekrytering av nya grupper.

Det finns en parallell rekryteringskris i samhället som har stora likheter med Svenska kyrkans kris: den svenska skolan. Där har man upptäckt att det finns många människor som är intresserade av att bli lärare, men som finns utanför den traditionella rekryteringsgruppen – så kallad ”breddad rekrytering”. Kanske är det dags även för kyrkan att lyfta blicken mot nya grupper. Men då krävs förändringar i Svenska kyrkans nuvarande utbildningar.

De nuvarande utbildningsstrukturerna gynnar unga personer uppvuxna i Svenska kyrkan utan vare sig familj eller längre arbetserfarenhet (med undantag av vissa specifika krav för diakon- och församlingspedagogutbildningen). Detta har lett till att personer med annan kompetens sällan söker alternativt hoppar av påbörjad utbildning. Hur kan då Svenska kyrkans utbildningar anpassas för en breddad rekrytering?

Vägen in i studierna: Minst tre grupper av potentiella kandidater finns bortom den traditionella rekryteringsbasen. Den första gruppen är personer med tidigare jobberfarenhet som ligger utanför de specifika kravområdena för diakon- och församlingspedagogutbildningarna. Svenska kyrkan behöver istället för att se kompetensproblem se möjligheter när jobberfarna personer visar intresse för tjänst i kyrkan.

Den andra gruppen är nydisputerade i teologi, religionsvetenskap eller andra relevanta ämnen. Just nu doktorerar fler personer än det finns utrymme att anställa inom högre utbildning. Många nydisputerade satsar därför på en kompletterande yrkesutbildning. Gruppen ställer dock höga krav på kompetenserkännande i det kompletterande yrket.

I Svenska kyrkans studiegång betraktas högre studier än på kandidat- och magisternivå som irrelevanta och inte heller avhandlingar om kristendom och kyrka utanför ämnena systematisk teologi och exegetik kan tillgodoräknas. Den tredje gruppen är personer med familj och barn. De har ofta liten möjlighet till flytt. En förälders studier innebär också att den andre föräldern får bära en större del av föräldraansvaret med utvecklingssamtal, BVC-besök och fritidsaktiviteter. En viss flexibilitet i utbildningarna kan göra stor skillnad för denna grupp.

Anpassad studiegång: Lärarutbildningarnas erfarenhet av ”breddad rekrytering” visar att studenter som påbörjar studierna med annan bakgrund än den vanliga, i högre grad riskerar att hoppa av studierna på grund av studieovana, kompetensunderkännande, eller geografiskt avstånd till studieort. Risk finns att ett ensidigt fokus på strikta studieordningar och centreringen av Svenska kyrkans utbildning till Uppsala/Lund omöjliggör för potentiella kandidater att studera.

En möjlighet beprövad inom lärarutbildningarna är att erbjuda parallell distansutbildning vid sidan om vanlig studiegång – men med månadsvisa fysiska undervisningsträffar. Sådana skulle kunna ske ute i stiften med ditresta lärare från utbildningsinstitutet. För disputerade kandidater skulle en kortare kompletterande utbildning kunna erbjudas. Även ekonomiska bekymmer kan uppstå när CSN-stödet inte längre kan ges på grund av tidigare studier eller för hög ålder. Här behövs en möjlighet till kompletterande studiestöd från stiften när CSN inte räcker till – förslagsvis i form av ett fåtal årligen sökbara stipendier som täcker hela studiegången.

Svenska kyrkan behöver tänka om vad gäller utbildning och sökandet efter kandidater för att säkra framtida rekrytering. Svenska skolans kris har visat på flera nya vägar till studier och hur anpassad studiegång kan leda till fler färdigutbildade. Nyckeln till det framgångsrika arbetet har stavats ”breddad rekrytering”. Om kyrkan ska klara av sin uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission krävs ett breddat perspektiv på vem som kan jobba i Svenska kyrkan och hur dessa personer ska kunna lockas till och ges plats i kyrkans utbildningar. Utan en bra och bred utbildning finns snart inga färdigutbildade att rekrytera.