Demokrati är inte lika med matematik

Lars Johnsson fick uppgiften att från kyrkostyrelsen bemöta mitt debattinlägg, kanske på grund av att jag till honom redan i februari uttryckte min oro över vilka konsekvenser vissa organisatoriska beslut kan få för Svenska kyrkan.

När jag nu läser vännen Lars replik undrar jag om han verkligen har läst min artikel liksom kyrkostyrelsens skrivelse till kyrkomötet, eftersom ingen av de grundläggande frågeställningar jag framförde blir bemötta? Jag är inte emot samverkan, tvärtom är det just det jag eftersträvar, att församlingar och pastorat samverkar utifrån lokala beslut i en gemensam organisation som är Svenska kyrkans nationella nivå.

Det jag lyfte i min debattartikel var dels den pågående centraliseringen av Svenska kyrkan på bekostnad av församlingar och pastorats självbestämmande, dels vilka beslut som kan tas av ett kyrkomöte med ett så enormt stort demokratiunderskott som det innebär när 207 valda ledamöter inte får delta i plenum och beslut.

Jag delar nämligen inte kyrkomötets ordförandes syn att demokrati är lika med matematik, det är att förringa alla förtroendevaldas betydelse. Hur vi ska utöva demokrati beskrivs så utmärkt av den tidigare statsministern Ingvar Carlsson när han vid ett tillfälle talade om en av sina företrädare, Tage Erlander, ”den sanne demokratens vilja att övertyga och beredskap att låta sig övertygas”.

Peter Lundborg,
domprost