Det här är ett särskilt betydelsefullt decennium

REPLIK 

För att fatta beslut när det gäller Svenska kyrkans skog bör man studera förutsättningarna för skogsbruket.  Det räcker inte med att sticka ut fingret och känna efter hur kallt det är och hur mycket det blåser. En bättre början är att lyssna till Johan Rockströms Ted Talk. Då får man klart för sig att det rätta besluten måste fattas nu under 20-talet. Det här är inga beslut som vi kan överlåta åt kommande generationer. Vi själva måste fatta rätt beslut, annars har kommande generationer ingen chans att fatta något beslut överhuvudtaget. Utvecklingen går inte att stoppa.

En andra förutsättning är skogstillväxten. Det vi trodde bara för någon vecka sedan, att skogstillväxten av någon mystisk anledning skulle ha avtagit var tydligen en misstolkning av satellitdata. Skogsförrådet växer fortfarande som en följd av allt varmare klimat. Den kan alltså räcka till både industri och att kyrkan avstår en del av skogen till att försöka hitta en bättre skogsskötsel ur klimatsynpunkt.

En tredje förutsättning är de politiska beslut som fattats under senare år. Den bild Johan Oja målar upp av att skogen behövs för att ersätta fossila bränslen stämmer inte riktigt. Besluten har inte ökat efterfrågan av alternativen till fossila bränslen, snarare tvärtom. Man borde ha satt flygbolagen under press att minska förbrukningen gav fossilt flygbränsle, men det har inte skett.

I stället gynnas flyget som man anser annars sakna ekonomiska förutsättningar att drivas vidare, utan att kräva motprestation till förmån för klimatet. Det är en av anledningarna till att planerna på tillverkning av flygbränsle i Långsele läggs ned. Man har också sänkt reduktionsplikten vilket gör att inhemsk tillverkning som bygger på skogsbränsle läggs på is. Sjöfarten som idag använder fossil bunkerolja får fortsätta av ungefär samma anledning som flyget. Flagship One I Örnsköldsvik skrinlades tidigare i år och hur det går med motsvarande projekt i Sundsvall och Umeå vet vi inte. Tyvärr är utvecklingen likadan i många andra länder i Europa så de svenska biobränsleprojekten får ingen draghjälp från utlandet.

Oja diskuterar också vad veden från skogen verkligen används till. 20 procent är byggnadsvirke vilket skulle kunna vara betydligt mer. Boverket föreslår regler som skulle gynna byggen i trä, men krafter i regeringen finns samtidigt som på alla sätt försöker ta bort byggregler för att få fart på byggandet. Resten av industriproduktionen blir olika former av papper som visserligen återvinns  men inte hur många gånger som helst. I slutändan bränns det i bästa fall och blir till CO2. Papperet ökar alltså inte kolförrådet.
 

Med hänsyn taget till allt detta är det förslag Oja föreslår som nummer ett, att producera så mycket skogsråvara som möjligt, fel. Min uppfattning är att Enander är på rätt spår, att använda en del av skogen för att försöka ta reda på metoder att t.ex. minska CO2-utflödet från marken under ca 15 år efter kalhuggning. 

Lyckade försök skulle förhoppningsvis inspirera andra skogsägare att ändra sättet att sköta skogen, vilket troligen minskar avverkningen och därmed ökar kolförrådet. En snabb implementering av Enanders program för skötsel av kyrkans skog skulle därför kunna ge effekt redan under det betydelsefulla decenniet vi nu är mitt inne i.

Per Sundin, aktiv i Svenska kyrkan