Käre Jackie Jakubowski, eftersom Edith Stein är ett av de helgon som står mig närmast, kan jag inte låta bli att försöka svara på din fråga i Kyrkans Tidning 31–32/07.
Jag respekterar din undran som troende jude över att Edith Stein, som lämnat den judiska tron bakom sig, får representera de miljoner judar som dödades av dem, som – till vår stora sorg och skam – ofta var i alla fall till namnet kristna. Många av oss kristna ser det som en outhärdlig smärta att det ofta var kristna som var bödlar. Här kommer alla ord till korta. Men som Elie Wiesel faktiskt tycks säga var Jesus med också där, i Auschwitz. Låt mig komplettera med vissa fakta:
Redan som tonåring blev Edith ateist och lämnade den
judiska tron. Men hon förblev en sanningssökare – och hon fortsatte att fasta på Yom Kippur. Genom fenomenologin, inte minst mötet med Edmund Husserl (protestant av judisk härkomst) och Max Scheler (katolik av judisk härkomst), kom hon så småningom fram till en kristen tro. Läsningen av Teresa av Avilas (själv dotterdotter till en konverterad jude från Toledo) självbiografi bidrog till att hon blev katolik.
Efter sin konversion återupptäckte hon judendomen så att säga bakifrån. Hon brukade besöka synagogan med sin mor. Ju mer nazismens judeförföljelser tilltar desto mer identifierar hon sig med drottning Esters kamp för sitt folk. När Hitler invaderar Holland gör hon allt vad hon kan för att få inresetillstånd till Schweiz, där ett karmelitkloster var berett att ta emot henne. Men Schweiz öppnade inte sina gränser för henne.
Att Edith Stein arresteras just den 2 augusti 1942 tillsammans med Hollands alla judar av katolsk trosbekännelse, eller katoliker av
judisk härkomst, berodde på vad som hade hänt söndagen före. Då hade ett herdabrev från de katolska biskoparna i landet lästs upp i alla kyrkor och kapell där man protesterade mot judeförföljelserna. Nazisternas svar var att hämnas på de katolskt döpta judarna som drabbades av en speciell deportation – några andra judar som arresterades av misstag just då släpptes. Av den anledningen kan man säga att Edith också var kristen martyr, eftersom hon just då fick lida för att hennes Kyrka så tydligt gjort motstånd. Man tror att det var denna händelse som fick Pius XII att bli mer försiktig i sina uttalanden.
”Vi går för vårt folk”, sa Edith till sin syster Rosa, som också deporterades när Gestapo hämtade dem. Edith ser inte sin kristna tro som något som skiljer henne från hennes judiska folk. Hon ville leva och dö som katolik och judinna.
Visst hade man kunnat välja någon annan av de katolska martyrerna från nazitiden: Syster Sara, nyligen saligförklarad, som gömde judar i Budapest men dödades av pilkorsarna och kastades i Donau, eller någon av de tusentals prästerna från Polen – också bland dem fanns det flera av judisk härkomst, bland andra de som hade hand om själavården i de katolska kyrkorna i Warszawas getto.
Kan man vara både kristen och jude? Käre Jackie, Viktor Frankl talar någonstans om dem som gick in i gaskammaren, sida vid sida med Shema Jisrael eller Fader vår på läpparna.
Anders Arborelius
ocd biskop i Stockholms
katolska stift
LÄGG TILL NY KOMMENTAR