En oförtjänt negativ attityd mot Luther i Sverige

REPLIK

Prästen Christer Hugo skriver i Kyrkans Tidning (nr 8/2025) att det verkar som att vi skäms över reformationen. Det är bra att Hugo tar upp denna sak här i Sverige och i vår tid. Tyvärr är det så att man i Sverige många gånger under några årtionden har bemött Luther fel och negativt utan att reformatorn har förtjänat det. Denna negativa attityd till Luther är något unikt jämfört med andra länder, till exempel i Norden och Europa.

Martin Luther (1483-1546) var professor i teologi i Wittenberg (Tyskland). Han var det andliga och teologiska arbetets gigant. Luther själv skrev cirka 450 böcker i olika format. Av hans bevarade texter finns omkring 3000 predikningar, omkring 2600 brev, över 8000 bordssamtal och 15 band Tyska bibelns översättningar med mera. Luthers samlade verk omfattar cirka 103 stora volymer (Weimarer Ausgabe). Martin Luther var ett kristet och teologiskt geni av Guds nåde, men man har sagt att han inte ville framträda som geni.

Denne reformator är aktuell även i vår tid, när det är fråga om människans förhållande till Gud och medmänniskan, vår största och viktigaste sak. Man kan säga att Luther efter reformationen är kyrkornas (kristenhetens) och teologins samvete, så även i dag. Så apostolisk (biblisk), sanningsenlig och ärlig var han. Den katolske professorn i teologi Hans Küng har rätt när han säger att Luther i kyrkans historia efter aposteln Paulus har bäst förstått evangelium. Man kan även säga att reformatorn har bäst förstått hela Bibelns budskap, som han systematiserade (hans teologis inre systematik).

Luther ville befria kyrkans lära och de kristnas liv från allt som var emot Bibeln, Guds ord, framför allt från det, som var emot evangelium om Kristus och trosrättfärdigheten det vill säga frälsning enbart genom tro och Guds nåd i Kristus. I reformatorns teologi och lära finns två stora och viktiga ord. De är tro och kärlek till Gud och nästan. Inför Gud blir vi räddade genom tron på vår Frälsare Jesus Kristus, som genom sin Ande och sitt evangelium bor i de troendes hjärtan, inre.

Ur denna frälsande tro växer den kristna kärleken till Gud och medmänniskan (goda gärningar) fram. En troende människa, en kristen, bör älska fritt och frivilligt alla människor, även sina fiender och hjälpa sina lidande medmänniskor. ”En kristen människa är den mest tjänstvilliga tjänaren” bland sina medmänniskor.

Luther är på sitt sätt även hela kristenhetens man och teolog. Han nämner inte någon kyrkas namn, utan talar om hela kristenheten. Han gör så till exempel år 1520 i sin bok om Roms påvedöme (Von Papsttum zu Rom). Han skriver i den:

”Enligt Bibeln är kristenheten alla Kristus-troendes församling på jorden, såsom vi ber i tro: Jag tror på den helige Ande, de heligas samfund. Denna församling eller samfund är rådande bland alla dem, som lever i rätt tro, i rätt hopp och i rätt kärlek”. 

På samma sätt skriver han i sin Lilla och Stora Katekes år 1529. Den sanna kyrkan eller kristenheten är enhet till Kristus och enhet i Kristus.

Av betydelse i Luthers livsgärning var att han befriade teologin och kyrkans lära från ”Aristoteles hedniska filosofi” (Luthers egna ord). Luther kände till filosofin mycket väl. Innan han år 1512 blev professor i teologi vid Wittenbergs universitet skötte han filsofins professur. När Artistoteles (384-322 f. Kr.) filosofi inte längre var ”teologins tjänarinna” (philosophia ancilla thelogiae est, så enligt katolska kyrkan) återvände reformationen till judisk-apostolisk grund (i Gamla och Nya testamentet). På samma sätt som i den övriga kristenheten med undantag för den katolska kyrkan fick prästerna nu rätten och friheten att gifta sig.

När Luther var professor vid Wittenbergs universitet, var där en österrikisk matematiker och astronom Georg Rheticus (1514-1576) professor i matematik. Han var den förste som spred information om Copernicus heliocentriska teori. Detta skedde genom hans skrift Narratio prima, som utgavs 1540, tre år innan Copernicus själv publicerade sitt verk om denna teori.

Efter påtryckningar från den unge astronomen Rheticus lät Copernicus 1543 (hans dödsår) äntligen trycka sitt stora verk De revolutionibus orbium coelesticum libri VI. Wittenbergs evangeliska (lutherska) universitet var friare i naturvetenskapliga frågor, eftersom katolska kyrkan inte längre hade möjlighet att där kräva auktoritet även i dessa frågor.

Luthers reformatoriska budskap är aktuellt även i vår tid, då det bygger på Guds eviga ord. Han lärde också att man ständigt måste reformera kyrkan. I alla tider måste man se kyrkornas traditioner, tro och liv ur Bibelns synvinkel. I detta avseende pågår reformationen även i dag och i framtiden. Vi behöver inte skämmas över reformationen.

Ossi Kettunen,
Teologie doktor, stfitsadjunkt och kyrkoherde emeritus