En spik för rostig för homiletisk soppa

REPLIK

Jobs bok alltså. Först vill jag tacka docenten Mikael Larsson för hans replik på mitt inlägg. Välgörande att alls någon reagerar när man aktualiserar brännande teologiska frågor i spalterna. Det sker inte alltid.

Nåväl. Förvisso har Jobs bok väckt och fortsätter att väcka svåra frågor och bearbetningar. C G Jungs bok Antwort auf Hiob är ett klassiskt exempel. Jung landar, liksom undertecknad, i att Job här är moraliskt mera högtstående än Gud.

Den slutsatsen borde inte vara så kontroversiell. Och hade väl inte heller varit det, om inte Job ingått i en samling så kallade heliga skrifter.

Nu är ju dock tanken att det är Gud som sänder lidande och ondska inte unik för Jobs bok i Gamla testamentet – även om just vadslagningen med Satan tar priset i gudomligt lättsinne. Mångfaldiga exempel kan ges. Här är ett ur högen: ”Kommer inte både ont och gott på den Högstes bud?” frågar Klagovisornas författare retoriskt. (Klag 3:38).

Om den förkättrade Marcion och teologer/filosofer i hans efterföljd reagerar på denna gudsbild är inte det automatiskt tecken på anti-judiskhet, som Larsson tycks mena. Tvärtom kan det tyda på en allvarlig existentiell brottning med destruktiva gudsbilder. Så är det helt klart i Marcions fall. Han var beredd att gå i clinch med vad framlidne biskop John Shelby Spong brukade kalla ”the terrible texts of the Bible”. 

Det är sant att utläggningstraditionen och texttolkningarna är en levande materia i den kristna kyrkan. Men ibland måste man konstatera, anser jag, att den teologiska spiken är alltför rostig för att kunna koka homiletisk soppa på. Jobs boks tydliga svar på lidandets problem är en sådan rostig spik.
 

Christer Hugo, komminister i Huddinge församling