Barns röster tas inte på allvar i Svenska kyrkan. I en strävan att inte ställa krav; att inte ha förväntningar varken på barnen själva eller på de som leder barns sång, sprider sig tystnaden och okunskapen om barns röster. Medel, möjligheter och status behöver tillföras denna snart förlorade del av Svenska kyrkan.
Svenska kyrkan har unika förutsättningar för sång. Svenska kyrkan finns överallt och har välutbildade musiker att tillgå. I hela vårt land samlar Svenska kyrkan sjungande barn. I Svenska kyrkan är vi inte röstblyga, vi håller oss sjungande.
Rörelsen Sjungande barn som leds av Kungliga musikaliska akademien syftar till att alla barn ska få tillgång till sin röst, med musiken som livslång resurs för hälsa och självförtroende. Svenska folket sjunger allt mindre, sången är lågt prioriterad i läroplaner – både lärarnas och barnens, gemene man blygs för sin röst och skulle aldrig brista ut i sång inför andra. Sjungande barn är ett brett upplagt femårigt projekt med många inblandade aktörer. Det innehåller bland annat politiskt påverkansarbete, forskning, ett nationellt program för sånghälsa i skola och förskola. I rörelsen Sjungande barn har Svenska kyrkan en viktig roll.
Arbetet med att lära barn att sjunga behöver förses med den status det förtjänar. Att lära barn att sjunga är ett gediget hantverk. Först och främst behöver vi förstå att barns korta stämband ger höga toner varför de omöjligt kan ta de låga toner som många av oss vuxna är mest bekväma i. Vi behöver därtill kunna bryta ner svårigheter, överföra musikalisk intention och lust men också arbeta med textförankring, musikteori, förmågan att läsa av audiella och visuella impulser. Vi vill stimulera till kreativitet och lekfullhet och ge nycklar till musiken och riten. En stor utmaning i arbetet med barnen ligger i att nå fram, hantera regler och roller, bygga grupp, bemyndiga, ha förväntningar. Hantverksskicklighet behöver efterfrågas av arbetsgivare och belönas i lönekuvertet.
Musik har kraft att nå djupt in i människans själ. Svenska kyrkans körsångare får både tillgång till musiken som språk, som uttryck och till sin röst, en röst som är unik. De får dessutom en musikutbildning och träning i att arbeta fokuserat. Sångarna får del av liturgi och kyrkoår, de får be tillsammans, reflektera över Bibelns berättelser, sjunga psalmer. De får vara med om starka gemensamma upplevelser i musiken, arbeta mot tydliga mål, musicera med professionella musiker, kanske åka på läger eller resor, skaffa sig musikaliska förebilder – detta i en kontext där varje individ spelar roll i ett kollektivt uppdrag. Viktigast av allt – sjungande barn blir lyssnade på.
Allt detta ger avtryck i människors liv, vi blir präglade. Som vuxna återvänder vi gärna till de miljöer vi trivdes i som barn. Titta i arbetslaget i din församling: hur många har en bakgrund i kyrkans barnkör? I barnkören finns våra blivande kollegor och engagerade församlingsmedlemmar.
I barnkörverksamheten finns många lågt hängande frukter att plocka i ett utåtriktat arbete.
Barnkören erbjuder enorma kontaktytor i barnens familjer – föräldrar, syskon, far- och morföräldrar. Den innebär regelbundna kontakter, ofta över många år. Här och i babysången når vi ”vuxna mitt i livet”, en ålderskategori som vi annars sällan träffar. Är musikern föräldrarnas enda kontakt med församlingen? Träffar sångaren söndagens präst eller diakon i samband med torsdagsövningen? Hur arbetar vi kvalitativt med mötet med familjerna?
Alla inser vikten av kvalitativt arbete med barn och unga, ändå märks det ytterst sällan i prioritering av resurser. Satsa! Gör en rockad i bemanning, resursfördelning och statusperspektiv. Vi musiker behöver spetsa vår kompetens och öppna för auskultation, nätverkande, kollegialt lärande. Utbildningsinstitut behöver ta uppgiften på allvar att rusta sina studenter. Förtroendevalda, både på lokal nivå och på riksnivå, behöver bli medvetna om vilken nytta en barnkör kan göra både i församlingsbygget och i rekryteringen av aktiva medlemmar och nya medarbetare. Ge resurser, bemanna och efterfråga spetskompetens.
De sjungande barnen berör oss. De ger liv åt gudstjänsten och är våra kollegor i musik. En satsning på de sjungande barnen i Svenska kyrkan kommer på alla sätt att löna sig. En satsning på de sjungande barnen håller kyrkan och Sverige sjungande.
Fotnot: Sveriges kyrkosångsförbund har tagit fram en argumentationsguide för barns och ungas sång:
Den kyrkomusikaliska referensgruppen för Programmet för lärande och undervisning:
Lovisa Kronstrand Alinder
Jonas Östlund
Anne Dungner Hjellström
Karin Skogberg Ankarmo
Hans Davidsson
Sara Michelin
Sveriges kyrkosångsförbunds arbetsgrupp kring Sjungande barn:
Amanda Carlshamre
Lovisa Kronstrand Alinder
Lars Lind
Karin Sundin
Alla inser vikten av kvalitativt arbete med barn och unga, ändå märks det ytterst sällan i prioritering av resurser. Satsa!
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.